Hur skulle du kort beskriva din bakgrund och dig själv som person?
– Jag ser mig själv som en bred geograf. Efter grundutbildningen i geovetenskap/naturgeografi, med valfria kurser främst inom statistik och programmering, påbörjade jag mina doktorandstudier här i Lund. Jag arbetade då, teoretiskt såväl som praktiskt, med GIS och fjärranalys för jorderosionsmodellering i östra Afrika. Detta följdes av ett års arbete vid Lantmäteriet och drygt ett års postdoktorsarbete i Australien innan jag återvände till institutionen och Lunds universitet. Jag blev lektor och även föreståndare för GIS-centrum 1995. I kombination med arbetet som lärare och forskare har jag sedan dess haft ett antal uppdrag inom och utanför universitetet. Jag har bland annat arbetat centralt med forskningsfrågor, med pedagogik på central nivå, med mellanösternstudier på samhällsvetenskapliga fakulteten, med internationella projekt på dåvarande externa relationer, med luftföroreningar tillsammans med medicinska fakulteten, med ett antal Pufendorfprojekt samt med hydrologisk modellering tillsammans med kollegor från Lunds tekniska högskola. Jag har deltagit i projekt och samarbeten med kollegor från såväl centrum för miljö- och klimatvetenskap som geologiska institutionen, och även engagerat mig som utvärderare för bland annat Europeiska forskningsrådet, ERC. Som person ser jag mig som effektiv och lösningsfokuserad. Jag har också lätt för att prata med folk.
Du är ju prefekt på institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap i dag. Hur skulle du beskriva dig själv som ledare?
– Jag hoppas och tror att jag har en ledarfilosofi som grundar sig på transparens och demokrati. Det är viktigt att en ledare lyssnar på sina medarbetare, tar åt sig av verksamhetens kunskap och önskemål, och vid behov för upp utmaningar och rekommendationer till högre nivåer. Jag tror att jag är bra på att lyssna och ta hänsyn till olika personers perspektiv. Min dörr står öppen för den som behöver stöd och råd, eller undrar över något. Jag tycker även att institutionsstyrelsen ska ha en väldefinierad och stark roll.
Du tillträder snart som prefekt för miljö- och geovetenskapliga institutionen, där också ledningsgruppen nu är på plats. Vad har varit viktigast för dig i sammansättningen av ledningsgruppen?
– Det är oerhört viktigt att ledningen har god kännedom om hela verksamheten. Därför består ledningen av representanter från de tidigare institutionerna/centrumbildningen. Detta får förhoppningsvis även den effekten att förtroendet för ledningen ökar, då medarbetarna inte ställs inför en helt okänd grupp av prefekter. Jag har också tänkt på att det ska vara en jämn könsfördelning i gruppen och personligheter som kompletterar varandra.
Vilka möjligheter och utmaningar ser du för den nya institutionen?
– Vi kommer att ställas inför ett antal utmaningar, men även stora möjligheter. Det finns fördelar med större enheter, såväl avseende forskning som utbildning, till exempel effektivisering av undervisning och ökade kontaktytor inom forskning. Den största utmaningen som jag ser det är att skapa en atmosfär där all personal känner sig sedd, nöjd och glad. Lyckas vi med det kommer vår redan höga nivå inom utbildning och forskning att öka ytterligare. En annan utmaning är att vi har lite olika traditioner. Dessa ska samordnas så att det blir en väloljad organisation.
Vilka styrkor ger det att nu samla klimat-, miljö-, geologi- och geografiforskningen i en större organisation?
– Breddade kontaktytor genom daglig kontakt mellan medarbetare med olika bakgrund och inriktning skapar goda förutsättningar för innovation och utveckling. Att naturligt träffas i korridorer och kring fikabord ger upphov till kreativa diskussioner där nya infallsvinklar, idéer och lösningar kan initieras.
Som ny prefekt – vilka frågor vill du särskilt fokusera på under det första året?
– Mitt fokus under år ett kommer att ligga på integration, trygghet och glädje. Jag vill lära känna personalen, att de lär känna varandra, att de ser att MGeo är och kommer att bli något riktigt bra, och därmed ser positivt på den nya institutionen. Vi har oerhört duktiga lärare och forskare, och om dessa är nöjda kommer allt att gå jättebra. Vi ska se till att forskningen och undervisningen utvecklas väl, med ökat samarbete inom och utanför den nya institutionen.
Vad känns roligast med det nya jobbet?
– Även om arbetet kommer att bli en utmaning är jag övertygad om att resultatet kommer att bli bra, vilket känns mycket inspirerande och roligt. Att lära känna kollegor som jag tidigare inte haft så mycket kontakt med, och att lyssna och lära från dem, är också synnerligen positivt. Det ska bli roligt att kunna påverka organisation och arbete så att verksamheten frodas och blir så bra som möjligt.
Text och foto: Johan Joelsson