Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Initiativ, åtgärder och projekt

Här kan du läsa om fakultetens olika initiativ, åtgärder och projekt samt hur du kan dra nytta av dem i din verksamhet.

Lunds universitet har under många år avsatt medel för att arbeta med projekt som gynnar jämställdhet och lika villkor. Naturvetenskapliga fakulteten har sökt och beviljats medel för en rad olika projekt. Flera av projekten har redan implementerats i verksamheten, andra är på väg att implementeras. Vissa satsningar är nya, andra har funnits på plats i flera år. 

Innehåll på sidan:


Antidiskrimineringsutbildning – Se Människan

Från undersökningar vid Lunds universitet och andra lärosäten är det uppenbart att diskriminering är vanligt förekommande och ett allvarligt arbetsmiljöproblem för de anställda (Eldh och Rahm-Hallberg 2012). Diskriminering kan vara strukturell, det vill säga systematisk och en effekt av samhällets normer, värderingar eller regelverk. Den kan också vara mera individuell och möjliggöras genom oreflekterade handlingar som ofta byggs på föreställningar och värderingar i form av till exempel ”implicit bias”, det vill säga omedvetna förutfattade meningar (Lövkrona 2016). Dessa bias påverkar oss i alla beslut och är viktiga att synliggöra, eftersom de kan ligga till grund för diskriminering. Metoden "Se Människan!" utvecklades för runt 10 år sedan av Christel Berg, Tomas Brage och Kajsa Widén, som ett åtgärdsprogram mot trakasserier och kränkande särbehandling.

Utbildningens innehåll

Se Människan är en tre timmar lång utbildning som syftar till att:

  • initiera diskussioner om diskriminering och dess orsaker,
  • sprida kunskap om diskriminering, speciellt vid akademin,
  • peka ut analys- och åtgärdsverktyg som kan användas,
  • skapa medvetenhet om hur vanligt förekommande diskriminering är.

Workshoppen är interaktiv och bygger på deltagarnas delaktighet i diskussioner. Upplägget varvar kunskap om diskrimineringslagen och forskning om diskriminering med diskussioner om hur diskriminering kan uttryckas. Detta gör vi genom att till exempel titta på härskartekniker och motstrategier som ett analysverktyg, diskutera olika diskrimineringsgrunder och intersektionalitet med exempel och statistik, genomföra värderingsövningar och arbetsplatsundersökning.

Boka utbildningstillfälle

Är du intresserad av att veta mer eller boka ett utbildningstillfälle? Vi skräddarsyr denna utbildning efter behov. Workshoppen "Se Människan!" tar cirka tre timmar. Antal deltagare bör vara minst 10 för att garantera anonymitet i värderingsövningar.

Kontakta Tomas Brage, tomas [dot] brage [at] teorfys [dot] lu [dot] se (tomas[dot]brage[at]teorfys[dot]lu[dot]se), för mer information.


Genusbias vid kursvärderingar

Projektet fokuserar på riskanalys i fem dimensioner av tidigare forskning och nedslag vid Lunds universitet.

Omslagsbild till rapporten Genusbias vid kursvärderingar

Det är väl dokumenterat att studenter, liksom resten av samhället, bär på könsstereotypa fördomar (genusbias). Dessa spelar roll för hur studenterna upplever pedagogisk kompetens hos sina lärare på universitetet. Förutom genusbias finns även stöd i forskningen för att förutfattade meningar verkar i andra dimensioner, exempelvis etnicitet, och påverkar upplevelsen och bedömningen av lärarnas skicklighet och kompetens. Eftersom bedömning av pedagogisk kompetens ofta är en del av utvärderingar av till exempel befordringsansökningar, och därmed en viktig del av karriärvägar inom akademin, finns det en uppenbar risk att dessa bias  (förutfattade meningar) missgynnar vissa grupper.

Under hösten 2019 undersökte en fakultetsövergripande projektgrupp genusbias i kursvärderingar. Vi gjorde dels en genomlysning av vad forskningen kommit fram till, dels nedslag bland kursvärderingar vid Lunds universitet. Syftet med denna rapport är att sprida kunskap om risker som föreligger vid kursvärderingar, samt att rekommendera metoder för att motverka dessa risker vid Lunds universitet. Rapporten består av två delar, där vi i del 1 har gjort riskanalyser i fem dimensioner utifrån tidigare forskning. I del 2 finns resultaten från vår genomlysning av kursvärderingar vid Lunds universitet.

Rapport "Genusbias vid kursvärdering" i Lunds universitets forskningsportal

Personer i projektet

  • Styr- och referensgrupp: Aktiva åtgärdsgruppen
  • Projektägare: Prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, Karin Hall
  • Projektledare: Olivia Östlin

Ta reda på mer eller boka en presentation

Kontakta Ragnhild Möller, ragnhild [dot] moller [at] science [dot] lu [dot] se (ragnhild[dot]moller[at]science[dot]lu[dot]se), för mer information om projektet.


Doktorand på lika villkor?

En kartläggning av de som disputerat vid naturvetenskapliga fakulteten under åren 2007–2016 visade att en högre andel av kvinnorna än männen år 2017 hade lämnat den akademiska karriären.

Syftet med projektet är att identifiera risker under forskarutbildningen som kan leda till att kvinnor lämnar akademin. Denna kartläggning behövs för att kunna identifiera och implementera åtgärder kring karriärval och karriärmöjligheter löpande under forskarutbildningen.

Målsättning

Målsättningen med detta projekt är att undersöka:

  1. Om och i så fall hur doktorander diskuterar framtiden under sin forskarutbildningstid (med handledare, studierektor, inom doktorandgruppen, inom forskargruppen, inte alls och så vidare).
  2. Om det går att genomföra åtgärder så att framtidsplanerna inte ändras på olika sätt för kvinnor och män under forskarutbildningens gång.

Förväntat resultat

  • Underlag för att kunna identifiera och implementera åtgärder, som leder till att alla doktorander känner sig inkluderade i den akademiska miljön även på längre sikt.
  • En samling av reflektioner kring varför framtidsplanerna har ändrats (eller inte ändrats) under forskarutbildningens gång.

Personer i projektet

  • Styr- och referensgrupp: Aktiva åtgärdsgruppen
  • Projektägare: Vicedekan för forskarutbildning, Sandra Pott
  • Projektledare: Johanna Stadmark

Learning for Change

Omslagsbild till rapporten Mentoring for Change

"Learning for Change" är ett mentorprogram för alla biträdande universitetslektorer (BUL) och ingår i  fakultetens BUL-program. Programmet ges av fakultetens högskolepedagogiska utbildning, PLUS, med start under hösten 2022 och därefter vartannat år.

"Learning for Change" är en implementering av mentorprogrammet "Mentoring for Change", som genomfördes i ett lyckat pilotprojekt under 2018–2019. Programmet hade ett tydligt fokus på att integrera frågor om genus och lika villkor med karriärdiskussioner, och är det enda mentorprogrammet i sitt slag vid Lunds universitet. Programmet slutfördes under 2019 och utvärderades i en rapport.

Rapporten "Mentoring for Change" i Lunds universitets forskningsportal

Kortsiktigt mål

Att utbilda fakultetens biträdande universitetslektorer i karriärvägar inom akademin. Utbildningen behandlar både möjligheter och hinder i den akademiska karriären.

Långsiktigt mål

Att öka mångfalden av medarbetare för olika befattningar på högre nivå. Ett led i detta är att utbilda biträdande universitetslektorer och professorer att bli förändringsagenter (partners for change) i den akademiska kulturen.

Personer i projektet

  • Styr- och referensgrupp: Aktiva åtgärdsgruppen
  • Projektägare: Dekan Sven Lidin
  • Projektledare: Ragnhild Möller och Tomas Brage

Ta reda på mer om mentorprogrammet

Kontakta Ragnhild Möller, ragnhild [dot] moller [at] science [dot] lu [dot] se (ragnhild[dot]moller[at]science[dot]lu[dot]se).


Processobservatörer

Rekrytering av nya medarbetare är en av de viktigaste processerna för att uppnå en jämställd arbetsplats. Detta oavsett vilken typ av akademiska anställning det gäller. Ett av Lunds universitets fokusområden är icke-transparenta rekryteringsprocesser och detta vill vi undersöka i detta projekt.

Det är viktigt att kartlägga hur rekryteringsprocessen går till och att utarbeta fungerande rutiner på bred basis. Mer och mer fokus läggs på att undersöka bias (förutfattade meningar), som vi påverkas av och som gör att våra urval och bedömningar blir lidande. Forskning visar också att det inte är nog med att bli medveten om sin bias. Detta medvetande tunnas nämligen ofta ut eller försvinner över tid. En process- eller rekryteringsobservatör har rollen att säkra en objektiv rekryteringsprocess och vid behov påminna om bias.

Att process- eller rekryteringsobservatörer behövs har bland annat visats sig i granskningen av Vetenskapsrådets beredningsgrupper. De kontinuerliga granskningarna visar att diskussionerna stundtals handlade om annat än de utsatta kriterierna. Detta är hämmande i rekryteringen av personer från grupper som idag är i minoritet, till exempel kvinnor som söker professorstjänster. En av de viktigaste åtgärderna för att åstadkomma en jämnare könsfördelning bland våra professorer är att använda nya och innovativa sätt för att motverka att bias får genomslag vid rekryteringar och befordringar.

Mål

Det kortsiktiga målet för projektet är att utbilda fyra processobservatörer som ska följa en eller två rekryteringsärenden. Naturvetenskapliga fakulteten ansvarar för utbildningen av processobservatörerna, som  kommer från naturvetenskapliga fakulteten och humanistiska och teologiska fakulteterna. De utbildade observatörerna deltar i rekryteringsärenden hos fakulteternas lärarförslagsnämnder och skriver därefter en rapport om iakttagelser och eventuella rekommendationer.

Det långsiktiga målet är att kvalitetssäkra rekryteringsprocesserna. Projektet förväntas även öka medvetenheten om bias  och hur dessa kan påverka våra val. Projektet läggs upp i samråd med de två fakulteternas lärarförslagsnämnd. Tanken är också att processobservatörer på sikt kan användas i andra sammanhang, förslagsvis vid möten i olika nämnder och beslutande organ.

Personer i projektet

  • Styr- och referensgrupp: Aktiva åtgärdsgruppen
  • Projektägare: Ordförande i lärarförslagsnämnden, vicedekan Anders Tunlid
  • Projektledare: Tomas Brage och Eileen Drew 

Ta reda på mer om bias, bias-träning och processobservatörer?

Kontakta Tomas Brage, tomas [dot] brage [at] teorfys [dot] lu [dot] se (tomas[dot]brage[at]teorfys[dot]lu[dot]se).


Nonviolent communication, NVC

Att arbeta med frågor kring jämställdhet och lika villkor skiljer sig från annan verksamhet genom att arbetet kan sägas vara värderingsbaserat. Det innebär att det sammanhang arbetet görs inom kan rymma delade meningar om huruvida jämställdhet och lika villkor är viktigt, eller ens bör eftersträvas.

På senare år har dessutom begrepp som ”post-truth” och faktaresistens kommit att användas för att beteckna en tid då källkritik och faktiska sakförhållanden får stå tillbaka för tyckande, egna åsikter och magkänsla. Dessa förhållanden utgör försvårande omständigheter för arbetet med jämställdhet och lika villkor, som många gånger stöter på motstånd, såväl passivt som aktivt. Om vi inte vet hur vi ska hantera detta motstånd är risken stor att det leder till ineffektiv polarisering.

Syfte och mål

Syftet med projektet är att öka kunskapen om metoder och förhållningssätt till att bemöta motstånd genom empatisk kommunikation. Projektet vill stimulera till bättre förståelse för andra människors åsikter och hur man kan bemöta dem för att underlätta samarbete och relationsbyggande.

Målet är att ta fram en workshop som i första hand riktar sig till anställda och studenter som arbetar med  jämställdhet och lika villkor. I workshoppen ingår både teori och praktiska övningsmoment.

Personer i projektet

  • Styr- och referensgrupp: Aktiva åtgärdsgruppen
  • Projektägare: Dekan Sven Lidin
  • Projektledare: Ricardo Guillén

Boka utbildningstillfälle

Nu finns det en workshop "Nyfiken på NVC" som går att beställa. Den tar 3 timmar att genomföra och går igenom grunderna i metoden, såväl praktiskt som teoretiskt.

Kontakta Ragnhild Möller, ragnhild [dot] moller [at] science [dot] lu [dot] se (ragnhild[dot]moller[at]science[dot]lu[dot]se), för mer information.


Attraktiva och repulsiva miljöer för studenter

Projektet är en intern undersökning av jämställdhet, mångfald och integration vid fysiska institutionen.

Syfte och metod

Syftet med den här studien är att identifiera karaktären och omfattningen av ojämlika sociala relationer bland fysikstudenter på kandidatnivå med hjälp av kulturell analys.

Den metodik som valts är etnografiskt fältarbete. Ett par utvalda kurser följs på plats över två månaders tid. Observationer görs på olika platser och i olika sammanhang, till exempelvis i undervisning, laborationer och sociala studieaktiviteter. Intervjuer görs också med en fokusgrupp och med enskilda individer

Frågeställningar:

  • Vilka är det sociala ojämlikheterna bland fysikstudenterna i deras inlärningsmiljö?
  • Vilka villkor och ställningstaganden gör ojämlikheter synliga eller osynliga i studenternas inlärningsmiljö?

Mål

Målet med projektet är att identifiera förutsättningar för attraktiva och inkluderande studiemiljöer, vilka är förutsättningar för att uppnå lika villkor inom naturvetenskapliga fakultetens utbildningar (attraktiva miljöer).

Projektet ska också stärka fakultetens och institutionernas förebyggande arbete mot diskriminering inom studiemiljöer (repulsiva miljöer).

Personer i projektet

  • Styr- och referensgrupp: Aktiva åtgärdsgruppen
  • Projektägare: Prefekt vid fysiska institutionen
  • Projektledare: Maria Gedoz Tieppo

Utbildning för naturvetenskaplig litteracitet – hållbarhet, lika villkor och etik

Hållbarhet, lika villkor, etik och reflektion är exempel på sådant som ska ingå i all högre utbildning. Men hur kan vi undervisa om detta så att det även berikar studenternas naturvetenskapliga lärande? I en serie workshoppar möter vi inbjudna gäster, tittar närmare på goda exempel, verktyg och resurser, samt utbyter erfarenheter och idéer om hur vi på olika sätt kan utveckla våra utbildningar.

Kursen ges av fakultetens högskolepedagogiska enhet, PLUS.

Läs mer om kursen och kommande kurstillfällen på webbsidan Kurser för akademisk personal.


Genus i naturvetenskap och teknik

Syftet med kursen är att ge en introduktion till vad ett genusperspektiv är och på vilket sätt det är relevant för att förstå naturvetenskap och teknik. Kursen är en valbar kurs inom den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen och riktar sig till fakultetens lärare.

Kursen ges av fakultetens högskolepedagogiska enhet, PLUS.

Kontakta Susanne Pelger för mer information om kursen.

Kontaktuppgifter till Susanne Pelger (medarbetarwebben.lu.se)