Under de kommande åren ska naturvetenskapliga fakultetens fyra ämnesbibliotek samlas under ett tak. Biblioteken för geologi, biologi, fysik och astronomi och kemi lämnar sina nuvarande lokaler och får ett gemensamt hem i Astronomihuset, där ett studiecentrum också är planerat.
Bibliotekens flytt har sin bakgrund i en rad förändringar: ett omfattande förtätningsarbete vid fakulteten och beslutet att slå ihop två institutioner och ett centrum till den nya Miljö- och geovetenskapliga institutionen på Geocentrum – där behovet av mer plats snabbt blev tydligt. När frågan om Geobibliotekets framtid väcktes föddes också idén om en samlad biblioteksverksamhet och ett gemensamt centrum för studier och möjlighet att träffas.
– Det här är en spännande möjlighet att samla alla ämnesbibliotek och samtidigt skapa en öppen plats för studenter, säger bibliotekarie Annika Nilsson entusiastiskt när vi ses strax innan sommarsemestrarna tar vid. Hon är också den som projektleder den stora biblioteksflytten.
Vad händer med alla böcker?
Innan flytten till Astronomihuset kan ske krävs ett omfattande arbete – inte minst med själva materialet. Totalt rör det sig om cirka 100 000 böcker och tidskrifter som ska ses över, bedömas och antingen bevaras, magasineras eller gallras. Det som ska sparas på längre sikt skickas till Universitetsbibliotekets magasin i Arkivcentrum Syd.
– Vi bibliotekarier går igenom varenda titel och det är ett jättejobb! Hittills har vi skickat iväg 50 pallar till frysning i UB:s frysar i Höje, där de förvaras i två veckor för att ta död på långsprötad silverfisk och annan ohyra som kan skada böcker, berättar Annika Nilsson.
Flytten sker i etapper. Först ut är Geobiblioteket och Biologibiblioteket, tätt följt av Kemicentrums bibliotek och biblioteket för fysik och astronomi. Astronomibiblioteket har redan genomgått en första utgallringsprocess i samband med flytten från Astronomihuset till fysiska institutionen för en tid sedan.
Projektet har en tydlig tidsplan – allt ska vara klart till 2028. Under perioden ska cirka 90 procent av hyllmetrarna gallras eller magasineras, utifrån fastställda kriterier.
– Vi vet ungefär hur mycket hyllmeter vi får i Astronomihuset. Därför behåller vi bara det som används mest eller är unikt. Vi gallrar inte sådant som vi inte kan få tag på någon annanstans – vi ser till att det alltid finns exemplar kvar i Sverige.
Ett viktigt underlag för att veta vad som ska gallras ut är hur mycket materialet faktiskt används. I det tidigare Astronomibiblioteket visade statistiken att endast cirka 10–15 procent av samlingen lånades ut eller användes på plats.
– Den statistiken tar vi med oss när vi ser över vilka böcker som ska bli kvar, så att det vi sparar är sådant som studenter och medarbetare faktiskt vill läsa, säger Annika Nilsson.
Från bokhylla till framtid
Material som gallras ut slängs sällan. I första hand skänks det till andra bibliotek, forskare eller studenter som kan ha nytta av det.
– Vi återvinner så mycket vi kan. Om vi har slängt något så har det handlat om äldre tidskrifter som redan finns både digitalt och i flera tryckta exemplar i Sverige.
En del material har också skickats vidare till andra lärosäten:
– Vi har till exempel kompletterat samlingar vid Chalmers tekniska högskola och Kungliga tekniska högskolan (KTH). Tanken är att se Sverige som ett gemensamt bibliotek där vi delar resurser med varandra för att både bevara och göra material tillgängligt för så många som möjligt, fortsätter Annika Nilsson.
– Även om mycket material magasineras ska det fortfarande vara enkelt att få tag på – du kan helt enkelt beställa det och hämta ut det på det bibliotek som passar dig bäst, på vilket campus som helst inom universitetet. Jag är övertygad om att fler universitetsbibliotek kommer att följa samma väg som vi gör nu, avslutar Annika.
