Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Nyheter

Syret i världshaven minskar – forskare ser farorna och lösningarna

När syrehalten i bottenvattnet blir låg, kan till slut bara bakterier överleva på havsbottnen. Här syns ett så kallat dött lager som består av vita svavelbakterier. Foto: Peter Bondo Christensen. De senaste 50 åren har mängden vatten utan syre mer än fyrdubblats i de öppna haven. I kustnära vatten, inklusive flodmynningar och hav, har områden med syrebrist mer än tiodubblats sedan 1950. Att skydda känsliga arter, ta kontroll på övergödning och klimatförändringar samt förbättra spårteknik är några lösningar på problemet, enligt forskare från bland annat Lunds universitet.

Forskare granskar granarnas utsläpp av partiklar

Granskog. Foto: Ylva van Meeningen. Inom kort startar två nya forskningsprojekt vid Lunds universitet för att undersöka hur granskogens egna partikelutsläpp påverkar klimatet. Trädens utsläpp av reaktiva kolväten tycks nämligen ha en avkylande effekt på klimatet.

Lundabiolog bland nya Wallenberg Academy Fellows

Johannes Rousk. Foto: Markus Marcetic © Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse/Kungl. Vetenskapsakademien Johannes Rousk, lektor vid biologiska institutionen har utsetts till Wallenberg Academy Fellows. Anslaget på 1,5 miljoner kronor per år i fem år går till att studera jordmikrobers påverkan på koldioxidutsläppen i atmosfären.

Kläckta eller födda levande avgör om reptiler lever i kärnfamilj

En familjegrupp gidgeeskinkar. Foto: Dale Burzacott Ormar och ödlor som föder levande ungar är långt mer benägna att bilda familjer och leva i grupp än arter som lägger ägg. Det konstaterar evolutionsforskare från bland annat Lunds universitet i en ny artikel i Nature Communications.

Oväntat stora näringsförluster vid skogsbränder

Marken förlorar näring när skogen brinner. Förlusterna av markens kol och kväve i samband med skogsbränder är mycket större än vad man hittills har känt till. Det visar en omfattande forskningsstudie som nu har sammanställt brandexperiment världen över.

Komplex bakgrund till fåglars flyghastighet

Vadare i en blandad flock. Foto: Magnus Hellström Bakgrunden till fåglars flyghastighet är mer komplex än forskare fram tills nu har lyckats visa. I en ny studie från biologiska institutionen vid Lunds universitet konstaterar forskare att fåglar använder flera olika, var för sig relativt enkla men effektiva sätt för att reglera hastigheten genom luften och kompensera för medvind, motvind och sidvind.

Livet under markytan i direktsändning

Jordnematod i ett mikrochip. Nematoden har följt efter bakterier som den äter. Foto: Kristin Aleklett World Soil Day äger rum den 5 december. Vid Lunds universitet har forskare uppfunnit nya system för att studera mikroorganismernas liv i marken. Utan att gräva i jorden kan forskarna med hjälp av mikrochip se och analysera en osynlig värld som är mer artrik än något annat ekosystem.

EU-miljoner till lundabiologers feromonfabrik

I snart 30 år har Christer Löfstedt och hans kollegor kartlagt fjärilshonornas feromoner. Nu ska resultaten användas i storskalig biologisk produktion av insektsferomoner. Foto: Christer Löfstedt Ett samarbetsprojekt mellan fem europeiska universitet och fyra företag, varav ett i USA, siktar på att massproducera insektsferomoner på biologisk väg. Målet är att billiga och miljövänliga feromoner ska ersätta giftiga bekämpningsmedel i kampen mot skadeinsekter inom jord- och skogsbruk. Christer Löfstedt vid biologiska institutionen i Lund får nu över tolv miljoner kronor i projektanslag.

Mindre undervattenskameror med hjälp av musslor

På bilden syns tre av kammusslans ögon som blå bollar. Det ljusa fältet i mitten är reflekterat ljus från spegeln längst bak i respektive öga. Foto: Dan-Eric Nilsson, Lunds universitet I Science 1 december presenterar forskare från bland annat Lunds universitet en detaljerad studie av kammusslans ögon och syn. Rönen kan bana väg för utvecklingen av nya sensorer och bildapplikationer för undervattensbruk.

Mångmiljonsatsning på täta proteinkapslar

Ingemar André Ett omfattande forskningsprojekt kring design av små proteinbehållare får nu prestigefyllda pengar från Europeiska forskningsrådet, ERC. Det handlar om cirka 20 miljoner kronor som går till forskaren Ingemar André på Kemiska institutionen.