Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Nyheter

Svampliknande nanopartiklar av guld kan bli användbara i framtidens datorer

Person vid forskningsutrustning som är klädd i folie. Foto. Genom ett avancerat experiment kan forskare slå fast att nanopartiklar gjorda av metall och halvledare har egenskaper som aldrig tidigare skådats. Partiklarna är bland annat extremt bra på att förstärka infallande laserljus. Den nya upptäckten kan bli mycket viktig för utvecklingen av framtidens optiska datorer.

Lundamatematiker får prestigefyllt anslag för forskning kring vattenvågor

Porträtt. Foto. Tack vare ett anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har matematikern Dag Nilsson erhållit en postdoktoral tjänst i tyska Saarbrücken. Under två år ska den Lundafostrade forskaren gå till botten med tre intrikata ekvationer kopplade till vattenvågor.

Ovanligt tidig vår – så svarar naturen i Sverige mot det allt varmare klimatet

Vitsippa omgiven av bruna blad. Foto. De senaste decennierna har klimatet i Sverige blivit omkring två grader varmare i genomsnitt och i år har vi kunnat se en rekordmild vinter och tidig vår. Hur svarar då naturen – djur, insekter, växter – på ett allt mildare klimat? Forskare i Lund kan ge svar. Bland annat visar en alldeles färsk studie att vegetationen i Sverige börjar grönska mellan en och två veckor tidigare nu jämfört med för 16 år sedan.

Lönsamhet, inte fler nötdjur, behövs för att rädda naturbetesmarken

En grupp med kor i betesmark. Foto. Sverige behöver inte fler nötdjur för att rädda naturbetesmark med hög biologisk mångfald. Det slår forskare i Lund fast i en ny rapport. Det som behövs är istället ekonomiska incitament som gör det lönsamt med naturbete, menar de.

Ovanligt mönster bland flyttfåglar saknar förklaring

En hand som håller en liten fågel i benen. Foto. Hos arten större strandpipare flyger hanarna 800 kilometer längre än honorna när de flyttar till övervintringsplatserna i södra Europa. Mycket ovanligt enligt forskare vid Lunds universitet som inte kan förklara varför just arten större strandpipare skiljer sig från nästan alla andra arter.

Forskare avslöjar nytt sinne hos hundar

Hund med lurar för öronen. Foto. Ett internationellt forskarlag bestående av forskare från Lund och Budapest har upptäckt ett helt nytt sinne hos hundar, värmesinnet. Med sin kalla nosspegel kan en hund på avstånd känna värmen från ett annat djur eller en människokropp.

Motorsågsgeolog studerar historiska klimatförändringar

En person sågar i gamla träd. Foto. Genom att analysera årsringar från flertusenåriga träd som konserverats i mossar skapar geologen Johannes Edvardsson en unik tidslinje över Sveriges historiska klimat. I de begravda tidskapslarna finns även nycklar som kan hjälpa oss att bättre förstå hur våra skogar kommer att påverkas av framtida klimatförändringar.

Kärnfamiljsuppfostran i grupp – en evolutionär lyckträff för fåglar

Fyra fåglar på trädgren. Foto. Fåglars uppväxt är mer präglande än vad man tidigare trott. Nu kan forskare vid Lunds universitet slå fast att fåglar som föder upp sina ungar i kärnfamiljsliknande grupper utvecklar en större mångfald av egenskaper jämfört med de arter som föder upp sina ungar i grupper av individer som tillfälligt träffas under parningssäsongen.

Förbluffande upptäckt bekräftar Lundaforskarens 15 år gamla planetbildningsteori

Man står framför byggnad. Foto. Nya bilder på en snögubbeformad is-asteroid bortom Plutos bana omkullkastar vedertagna teorier om hur planeter föds. Bilderna, tagna av rymdsonden New Horizons, ger istället stöd åt en radikal teori som Lundaastronomen Anders Johansen lanserade redan för 15 år sedan.

Ny studie löser gammal klimatgåta om ekosystemens koldioxidupptag

Skog och himmel. Foto. De globala ekosystemens förmåga att binda koldioxid regleras i hög utsträckning av näringsämnena kväve och fosfor. Ju mer begränsade växter är av dessa ämnen desto mer koldioxid stannar i atmosfären, istället för att absorberas av skogar och andra ekosystem. En ny studie kartlägger nu de globala mönstren kring denna kväve- och fosforbegränsning.