Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Nyheter

Ny stjärnkatalog avslöjar detaljrika fakta om rymden

Forskningssatelliten Gaia. Illustration: ESA/ATG medialab samt ESO/S. Brunier. Nu offentliggörs den mest detaljerade stjärnkatalogen i astronomins historia. Katalogen bygger på observationer utförda med europeiska forskningssatelliten Gaia. Bland annat innehåller katalogen exakta avstånd, ljusstyrkor, temperaturer och färger hos miljontals stjärnor i vår galax Vintergatan. Dessutom anges noggranna positioner för drygt 14 000 asteroider i vårt eget solsystem. Astronomerna i Lund har en framträdande roll i Gaiaprojektet.

Fåglar flyttar bort från sjukdomar

Grönfinkar. Foto: Thomas Alerstam. I en unik studie har forskare vid Lunds universitet kartlagt flyttfåglarnas ursprung. Med hjälp av resultaten har de undersökt och upptäckt stora skillnader i immunförsvaret hos stannfåglar och flyttfåglar. Forskarna drar slutsatsen att de flyttande arterna gynnats av att de lämnar de tropiska områdena när de ska föda upp ungar, eftersom de därmed flyttar bort från många sjukdomar i tropikerna och kan ha ett mindre kostsamt immunförsvar.

Så fixar du surr i vårträdgården

Lina Herbertsson forskar om pollinering vid Centrum för miljö- och klimatforskning. Här framför en biholk. Ungefär en tredjedel av de svenska vildbiarterna är hotade eller har minskat kraftigt. ”Ha lite stökigt”, är pollineringsexperten Lina Herbertssons bästa tips för hur du kan underlätta för bina i din egen trädgård.

Gåtan med fåglars magnetsinne närmare en lösning

Zebrafinkar. Foto: Aron Hejdström Forskare vid Lunds universitet har tagit ett nytt steg i arbetet med att kartlägga fåglars inre magnetkompass. Biologer har upptäckt det enskilda protein utan vilket fåglar förmodligen inte skulle kunna orientera efter jordklotets magnetfält.

Sådda blomremsor har begränsad effekt på pollinering

Sådd remsa med klöverblommor. Foto: Maj Rundlöf Ett varierat landskap med hagar, ängar och andra oplöjda miljöer gynnar pollinerande insekter. I slättlandskap som domineras av plöjd åkermark saknar de pollinerande insekterna både mat och boplatser. Sådda blomremsor kan förbättra de pollinerande insekternas tillgång till mat och antas därför gynna pollinering. Ny forskning visar dock att de sådda blomremsornas effekt på pollineringen är begränsad och inte kan kompensera för de fördelar ett varierat landskap ger.

Undvik holk i söderläge – för ungarnas skull

Forskarnas råd är att inte placera holken i söder. Tillväxten hämmas när ungarna tvingas lägga mycket energi på att reglera kroppstemperaturen. Foto: Fredrik Andreasson Blott tio dagar gamla småfåglar lyckas hålla normal kroppstemperatur trots att det kan bli över 50C° i en fågelholk. Nu kan forskare i Lund visa att fågelungarna får betala ett högt pris för temperaturregleringen i form av sämre tillväxt. Rådet är att undvika varma söderlägen och välja skugga när holken ska sättas upp.

Fina fynd berättar om skånskt ekosystem för 80 miljoner år sedan

Livet i det skånska havet för många miljoner år sedan. Illustration: Gabriel Ugueto. I en ny avhandling från Lunds universitet har fossilforskaren Elisabeth Einarsson rekonstruerat ett 80 miljoner år gammalt ekosystem i Skåne. Bland annat kan ett bitmärke från en havslevande mosasaurie avslöja en ögonblicksbild av vem som åt vem i det forna havet. Avhandlingen kan dessutom hjälpa lärare att ge barn och ungdomar möjlighet att förhålla sig till långa tidsperspektiv.

Slumpens betydelse för arters överlevnad

En miljö som är typisk för de jungfrusländor som studerats i undersökningen. Fotot är taget i Blekinge. Foto: Erik Svensson I en omfattande undersökning har biologer vid Lunds universitet studerat slumpens betydelse för om en art överlever eller dör ut. Forskarna konstaterar att naturvårdande insatser kan rädda arter som är på fallrepet, men att sådana insatser ibland tillmäts större betydelse än de faktiskt har.

Mikroorganismer kan betyda liv eller död för fåglar

Elin Videvalls forskning kan leda till att fler fåglar överlever sina första tre månader i livet. Fotot visar en strutsunge. Foto: Elin Videvall. I sin kommande avhandling vid Lunds universitet visar biologen Elin Videvall att sammansättningen av bakterier i magen hos fåglar har extremt stor betydelse för om ungarna ska överleva sina första tre månader. "Mina resultat bidrar med viktig kunskap för att öka överlevnaden", säger hon.

Ny forskningssatsning tar sig an Hanöbuktens miljöproblem

Hanöbukten Lunds universitet och Simrishamns kommun har fått finansiering från Region Skåne för en ny forsknings- och innovationsmiljö på Marint centrum i Simrishamn. Syftet är att studera och lösa miljöproblem och samhällsutmaningar kopplade till hav, vatten och kustbygd i Skåne och södra Sverige.