Geologi – den stabila grunden för vår existens

Bergarters berättelser och fossila fynd

Bland annat arbetar våra forskare med att förstå jordskorpans tillväxt över tid samt de dynamiska processer som sker när kontinenter kolliderar respektive glider isär. Forskarna kan också följa hur superkontinenter bildades för hundratals miljoner år sedan. Jakten på kunskap går via exempelvis undersökningar av bergarternas paleomagnetiska karaktär samt avancerade kemiska och geokronologiska analyser av mineraler på mikrometernivå.

Ett annat forskningsområde fokuserar på livets utveckling genom jordens historia. Här är målet att rekonstruera urtidens marina och terrestra miljöer och deras utveckling i tid och rum. Vi forskar också på olika fossilgrupper för att försöka förstå vilka faktorer som har påverkat den biologiska mångfalden genom årmiljonerna.

Inom den molekylära paleobiologin kan vi studera fossila mjukdelar och så kallade biomarkörer med hypermoderna tekniker, bland annat med hjälp av MAX IV-laboratoriet. Våra forskare undersöker även sambandet mellan kolets kretslopp och den biologiska mångfalden bakåt i tiden.

Från rymdgeologi till biogeokemi och miljöarkiv

Vi gör även undersökningar av utomjordisk materia och nedslagsplatser för att öka kunskapen om möjliga samband mellan astronomiska processer och livets utveckling. Våra forskare bedriver också studier av nedslagskratrar för att förstå jordens kollisionshistoria och bidrar samtidigt med pusselbitar gällande hela solsystemets historia. Vi har även forskningsprojekt som med hjälp av fjärranalysdata studerar planeten Mars geologiska historia.

Biogeokemiska kretslopp är ett annat område som flera av våra forskare fokuserar på. Kunskap om hur de globalt betydelsefulla kretsloppen för kväve, fosfor och kisel interagerar med kolets kretslopp är avgörande för att förstå vad som styr klimatförändringar över tid. Vår forskning inom biogeokemi undersöker också människans tillförsel av näringsämnen i akvatiska miljöer, i synnerhet Östersjön. Målet är här att lösa problemet med syrebrist på havsbottnen.

Vi har även forskare som tvärvetenskapligt undersöker naturliga miljöarkiv för att rekonstruera sentida miljöförändringar. I det sammanhanget använder man biologiska, fysiska och geokemiska data som indikatorer för miljöförändringarna. Här går det att rekonstruera en mängd olika miljöaspekter, exempelvis variationer i terrestra och akvatiska ekosystem, markanvändning, vattenkvalitet samt biologisk mångfald.

Tvärvetenskap som löser problem

Tillämpad geologi är ett annat område där våra forskare är engagerade. Här förenas kemi, geologi, fysik, biologi och samhällsvetenskap kring hur samhället kan utnyttja naturresurser på ett hållbart sätt. Hur kan man exempelvis säkra tillgången till rent dricksvatten? Var kan man lagra koldioxid i berggrunden? Våra forskare arbetar här också med frågor som rör geoenergi och bergvärme samt industrimineral, bergkross och natursten.

Istider, solutbrott och geomagnetism

Inom glacialgeologin har vi forskningsprojekt som undersöker hur det skandinaviska landskapet formats av upprepade istider. Dessa forskningsresultat är av värde inte bara för förståelsen av istidshistorien utan även utifrån ett samhällsperspektiv vad gäller exempelvis jordbruks- och grundvattenfrågor.

Ett helt annat forskningsfält handlar om solaktivitet och geomagnetism. Här undersöker våra forskare utbrott på solen och kosmisk strålning samt hur dessa faktorer påverkar exempelvis kretsloppet för kol på vår planet. Målet är också att rekonstruera solens aktivitet bakåt i tiden samt undersöka förhållandet mellan solaktivitet och klimatförändringar.

Forskningen kan här även bidra till datering av sediment och andra geologiska arkiv, exempelvis i arbetet med att åldersbestämma det grönländska istäcket. Vår forskning på geomagnetiska fältförändringar vid institutionens paleomagnetiska laboratorium är en viktig pusselbit.