Biologi – livet på vår planet

Djurens unika talanger

Hur lyckas egentligen fåglar, insekter och vissa andra djurgrupper hålla en rak kurs över långa avstånd? Djurens fascinerande förmåga att navigera undersöks av våra forskare i fält samt via laboratoriestudier, både vad gäller djurens beteenden och fysiologin i deras inbyggda, biologiska kompasser.

En annan forskargrupp djupdyker i insektsvärldens till synes dolda kommunikation. Med hjälp av doftämnen, så kallade feromoner, kan insekter hitta både mat och en partner samt äggläggningsplatser. Kunskap om dessa feromoner kan komma till nytta vid exempelvis kontroll av skadeinsekter.

Vad gäller djurvärlden har vi även forskning som undersöker ögats och synsinnets funktion samt ekologiska anpassningar av dessa sinnen, men vi forskar också på synens evolution, färgseende, mörkerseende och hjärnans behandling av sinnesinformation under förflyttning. Andra forskare inom vår verksamhet undersöker hur djur hanterar konsten att flyga. Detta studeras i en avancerad vindtunnel som Biologiska institutionen har drivit under många år.

Växternas värld och livet under ytan

Inom växtbiologi ägnar sig våra forskare bland annat åt att studera evolutionära processer och växternas utbredning. Samspelet mellan växter samt mellan växter och omgivningen står också i fokus. Forskningen sker både i fält och på molekylär nivå. Bland annat undersöker forskarna hur och varför växter stressas och hur stressen kan undvikas.

Vi bedriver även forskning inom akvatisk ekologi. Här undersöker vi samspel och funktioner i hav, sjöar och vattendrag. Studierna innefattar många olika typer av organismer och processer inom ämnesområden som migration, kemisk kommunikation, biogeografi, interaktioner mellan rovdjur och bytesdjur, biogeokemi, livshistoria, ekotoxikologi samt anpassningar, hybridisering, artbildning och evolution. Frågeställningarna har grundläggande karaktär eller är kopplade till ekosystemtjänster och förvaltning av naturresurser.

En annan av våra forskargrupper ägnar sig åt organismerna i marken och viktiga processer i denna underjordiska värld. Här studeras bland annat hur markens organismer är strukturerade och samspelar med varandra och hur de påverkar globala kretslopp av viktiga ämnen som kol och kväve. Våra forskare undersöker också hur nedbrytningsmekanismer fungerar och kan påverkas av föroreningar, samt hur biologisk mångfald, produktivitetssystem och ekosystemprocesser reagerar på förändringar i markanvändning och klimat. 

Från evolutionens krafter till ekosystemens värde

Allt liv är resultatet av årmiljoners evolution. Via bland annat studier av arvsmassa, jämförande fylogenetik, populationsstudier och matematiska modeller kan våra forskare förstå evolutionens drivkrafter. Här studerar vi orsakerna till anpassningar och skillnader mellan arter respektive populationer samt mellan hanar respektive honor, men också de förhållanden som skapar biologisk mångfald. Denna kunskap kan användas exempelvis för att bedöma effekter av klimatförändringar på arter och ekosystem.

Våra forskare undersöker även specifikt hur mänskliga aktiviteter påverkar den biologiska mångfalden samt ekosystemen och deras värdefulla tjänster. Sådana forskningsresultat kan användas till att öka förståelsen för hur naturvård på bästa sätt integreras med produktion inom jordbruk och skogsbruk.

Generna, cellerna och bakterierna

Inom molekylär genetik studerar vi hur organismer anpassar sig till syrefattiga miljöer och hur mikrober och celler kommunicerar med varandra. Våra forskare söker också svar på åldrandets gåta genom att studera bitarna längst ut på kromosomerna, de så kallade telomererna.

Sist men inte minst, inom mikrobiologin undersöker våra forskare så kallade gram-positiva bakterier, vilka är av stor medicinsk, ekologisk och industriell betydelse. Här studeras även interaktioner mellan värddjur och parasiter för att bättre förstå värddjurens immunsystem.