Stanley Heinze, forskare vid biologiska institutionen, ska fördjupa sig i insektshjärnor och deras neurala kretsar. Hans projekt handlar om att försöka hitta ledtrådar i en specifik del av hjärnan som styr de surrande djurens beteenden och hur denna del utvecklats under 450 miljoner år av evolution. Varför väljer exempelvis myror att gå i en lång rad mot stacken i stället för att skapa en egen hög av barr? Eller varför nyckelpigan väljer att sätta sig på din hand en ljum sommarkväll? Totalt ska Stanley Heinze, tillsammans med två doktorander och två postdoktorer, kartlägga 18 insektsarters hjärnor. Det handlar bland annat om silverfiskar, bin, gräshoppor och fjärilar. Genom att först undersöka hela hjärnan hos ett hundratal insektsarter blir det sedan möjligt att gå in och studera den beteendestyrande delen hos de 18 utvalda arterna.
– Med en djupare kunskap om insekters beslutsfattande kan vi på sikt förstå hur detta kan vara applicerbart på människan. Oavsett om du vill gå till en myrstack eller till ett shoppingcenter styrs besluten av celler i våra extremt komplexa hjärnor, säger Stanley Heinze.
Anna Runemark, biträdande universitetslektor vid biologiska institutionen, ska studera hur hybridisering kan ge upphov till ny variation. Hon ska undersöka vilken roll genuttrycket spelar när hybridarter blir mer extrema i sitt utseende eller i sina egenskaper än båda föräldraarterna. Exempelvis kan hybridväxter växa i torrare miljöer än båda föräldraarterna. I sitt projekt ska Runemark titta närmare på den italienska sparven som är en hybridart mellan gråsparv och spansk sparv. Arten förekommer på den italienska halvön samt på fyra Medelhavsöar och uppvisar ett pärlband av olika genkombinationer från sina föräldraarter. Genom att kartlägga genuttrycket hos de geografiskt åtskilda sparvarna hoppas Anna Runemark få en djupare inblick i genomets hemligheter, som ger upphov till ny extrem variation när två skilda genom slås samman. Tillsammans med en doktorand, en labbassistent och två postdoktorer ska hon åka till Sicilien, Kreta, Malta och Korsika och fånga in italienska sparvar för studien.
– Det är viktigt att vi kan förstå hybridiseringens effekter. Det blev tydligt under pandemin när det visade sig att neandertalargener både kunde hjälpa oss och stjälpa oss. I ett varmare klimat lär vi också få se mer hybridisering när djurarter som tidigare inte varit nära varandra möts, säger Anna Runemark.
Text: Johan Joelsson.