Marie Dacke
Grattis Marie, hur känns det?
– Utmärkt, tack. Detta är ett enormt erkännande for min vetenskapliga och populärvetenskapliga gärning.
Varför tror du att du valdes in i KVA?
– För min sinnes- och neurobiologiska forskning rörande djurs navigationssystem. Det folk oftast känner till är upptäckten att mina modelldjur, de sydafrikanska dyngbaggarna, kan styra rätt med hjälp av Vintergatan. Men förutom att jag är forskare så är jag även författare och folkbildare. Min senaste bok Taggad att leva handlar om igelkottar och nyligen sändes den tolfte säsongen av tv-programmet Studio Natur där jag medverkat sedan start.
Vad betyder detta för din fortsatta forskning?
– Jag hoppas att det ska utmana mig som forskare och ge mig en starkare röst utåt.
Vad håller du på med för projekt just nu?
– Just nu undersöker vi hur insekters minne fungerar. För att hitta rätt måste djur ofta hålla reda på var de ska under en längre tidsrymd, men vi vet idag mycket lite om hur detta fungerar. Jag driver också flera projekt rörande hur olika typer av information läggs samman för att ge djuren bästa möjliga förutsättningar att röra sig i önskad riktning. Om vi är på rätt väg får vi veta i maj när dyngbaggarnas navigation-system ska testas på en robot.
Raimund Muscheler
Grattis Raimund, hur känns det?
– Väldigt glädjande. Det är en stor ära att ha blivit invald i Kungliga Vetenskapsakademien!
Varför tror du att du valdes in i KVA?
– Jag tror att vår forskning har bidragit till en bättre förståelse av solens påverkan på klimatet och kunskapen om vår sols förflutna är viktig för att bedöma hur den skulle kunna bete sig i framtiden. Jag tror att båda aspekterna är viktiga för samhället, till exempel hur vi kan förbereda oss för solstormar. Även vår forskning om tidigare förändringar i kolkretsloppet kan ha bidragit.
Vad betyder detta för din fortsatta forskning?
– Det är uppmuntrande att fortsätta denna forskning och även att kommunicera våra resultat till allmänheten.
Vad håller du på med för projekt just nu?
– För tillfället fokuserar vi på en bättre förståelse för långsiktiga förändringar i solaktiviteten och hur ofta och när mycket stora solstormar inträffar. Eftersom vi använder naturliga klimatarkiv för våra mätningar har vi även jämförelsen med klimatförändringar alltid som en del av vår forskning.
Text: Johan Joelsson.
Bilder: Åsa Siller, Kennet Ruona.