Ruth Pöttgen
Grattis Ruth, hur känns det att få den här utmärkelsen?
– Tack så mycket! Det känns underbart. Det var en lång process och så många bra kandidater, så jag känner mig hedrad över att ha blivit utvald.
Hur stort är anslaget?
– Det är 1,8 miljoner kronor per år i fem år från stiftelsen, och sedan bidrar universitetet med samma belopp, det blir alltså totalt 18 miljoner kronor i fem år.
Vad är det du ska undersöka i ditt projekt?
– Det handlar om den mörka materian i universum. Vi vet att den finns och att det finns till och med fem gånger så mycket mörk materia som vanlig materia, men än så länge vet vi inte vilka byggstenarna, eller partiklarna, är. I det här projektet ska jag tillsammans med kollegor i Lund och USA bygga och genomföra ett nytt experiment för att leta efter en ny sort av sådana partiklar, nämligen partiklar som är mycket lättare än dem som de flesta experiment letar efter.
Hur ska du gå till väga?
– Idén är att vi ska skjuta en elektronstråle på ett strålmål och mäta hur elektronerna beter sig efter att de lämnat målet. Om man mäter många, många elektroner väldigt noggrant ska man kunna se om det möjligtvis har producerats mörk materia genom elektronernas växelverkan med målet.
Om vi löser gåtan med den mörka materian – vad kommer det att betyda för vetenskapen?
– Det skulle innebära att vi har hittat svaret på en nästan sekelgammal fråga i gränslandet mellan kosmologi och partikelfysik. Det i sin tur betyder att vi får en mycket bättre förståelse för vårt universum och hur det har kommit att bli som det är idag. Det går nästan inte att förutsäga vad mer vi kommer att lära oss om vi äntligen hittar mörk materia-partiklarna.
Courtney Stairs
Grattis Courtney, hur känns det att få den här utmärkelsen?
– Tack! Jag är hedrad över att få denna möjlighet. Jag kommer att kunna bygga en forskargrupp för att utforska nya gränser inom mikrobiologi.
Vad är det du ska undersöka?
– En bieffekt av vårt förändrade klimat är den snabbt minskande syretillgången i vattenmiljöer, vilket resulterar i försämrad livsmiljö för djur och växter. För att förstå vilka effekter dessa syrefattiga zoner kommer att ha på framtida vattensystem är det absolut nödvändigt att studera hur mikrobiella aktiviteter kan bidra till upprätthållandet av dessa miljöer. Jag är intresserad av att lära mig hur livet lever utan syre.
Hur ska du gå till väga?
– För att kunna leva utan syre måste mikroorganismer samarbeta. Jag kommer att bygga ett multidisciplinärt forskarteam med expertis inom mikrobiologi, ekologi och biokemi för att upptäcka hur organismer samverkar för att leva utan syre. Vilka andra encelliga organismer samspelar de med? Hur hittar de varandra? Vilka molekyler flödar mellan organismerna? Och hur påverkas de av klimatets växlande temperatur, syrekoncentrationer och pH?
Vad kan ökad kunskap om det här fältet leda till?
– Vi måste förstå hur dessa organismer arbetar tillsammans eftersom biprodukterna av deras samarbete direkt påverkar vår planets hälsa.
Andrea Scotti
Grattis Andrea, hur känns det att få den här utmärkelsen?
– Tack så mycket. Jag är hedrad och spänd över att börja min forskning i Lund. Jag ser fram emot att ansluta mig till avdelningen för fysikalisk kemi som har en lång tradition av att arbeta med och förstå mjuka material. Jag är också entusiastisk över närheten till Max IV och ESS och ser fram emot att stärka mitt samarbete med de fantastiska forskarna som jobbar där.
Vad är det du ska undersöka i ditt projekt?
– Frågan som jag kommer att besvara handlar om vilka egenskaper en individuell mjuk kolloid måste ha för att uppnå önskade egenskaper hos ett material under flöde. Att besvara den frågan kommer att hjälpa oss att designa biokompatibla syntetiska kolloider som kan användas för att simulera flödesegenskaperna hos blod. Detta är ett nyckelsteg för att sedan skapa syntetiskt blod.
Hur ska du gå till väga?
– Jag kommer att använda ett syntetiskt modellsystem för att isolera och undersöka hur olika parametrar påverkar flödesbeteendet hos mjuka kolloidala system. Sedan kommer jag att använda mina resultat för att designa syntetiska, biorelevanta mjuka kolloider. För att förstå deras egenskaper kommer jag att kombinera datorsimuleringar, röntgen, neutronspridning och neutronreflektometri.
Text: Johan Joelsson
Fakta
I år har 31 yngre forskare utsetts till Wallenberg Academy Fellows av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Förutom finansiering får forskarna även möjlighet att delta i ett unikt mentorsprogram. Från Lunds universitet har även Suzanna F. de Rezendes vid Lunds tekniska högskola fått anslaget.