Varför behövs det här polarforskningsprojektet?

– Den pågående klimatförändringen märks som tydligast på våra nordligaste och sydligaste breddgrader. Vi behöver därför lära oss mer om vad som händer i dessa områden och hur det påverkar resten av världen för att kunna anpassa oss till framtidens utmaningar.

Vilken typ av forskning kommer att bedrivas?

– POLARIN (Polar Research Infrastructure Network) kommer göra det möjligt för forskare från hela världen att bedriva forskning i båda polarområdena genom att ge tillgång till 64 forskningsinfrastrukturer. Det rör sig om forskningsstationer, forskningsfartyg och isbrytare, observatorier på land och till havs, datainfrastrukturer samt förvaringsplatser för is och sedimentkärnor. Forskare från alla fält kan ansöka om att få tillgång till infrastrukturen.

Vad gör POLARIN unikt?

– Det är första gången som ett EU-infrastrukturprojekt sammanlänkar forskningsstationer både i Arktis och Antarktis med forskningsstationer och isbrytare. Det kommer bidra till att lättare få en helhetsbild av de pågående miljöförändringarna och dess effekter.

Vilken roll kommer du att spela i detta arbete?

– Lunds universitet är genom mig koordinator för ett annat EU-projekt som heter INTERACT som sammanlänkar alla landbaserade forskningsstationer i Arktis. Vi tar med oss allt vi har lärt från vårt projekt, som hållit på sedan 2011, i det nya projektet och kommer främst att koncentrera oss på biten att ge tillgång till forskningsstationer och isbrytare.

Hur påverkar den geopolitiska situationen med Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina polarforskningen?

– Ryssland är halva Arktis så det är klart att det påverkar övervakningen av miljöförändringar i Arktis på ett drastiskt sätt. Vi håller dock våra broar öppna och hoppas att samarbetet med våra ryska kollegor ska kunna återupptas så fort den geopolitiska situationen ändrar sig.

Text: Johan Joelsson.