Efter en mötestung förmiddag tar en nyfriserad Anders Tunlid emot på sitt kontor. Whiteboarden är fulltecknad och på skrivbordet ligger buntar med dokument. Det är mycket nu. Men snart hoppas den Växjöbördige biologiprofessorn få tid att ge respons på ett artikelmanus. Sen borde han verkligen börja skriva den där review-texten om studien där Tunlid och några forskarkollegor undersökt de molekylära mekanismerna bakom nedbrytningen av organiskt material i marken.
– Uppdraget som vicedekan är på pappret 50 procent. Men i praktiken är det betydligt mer. Så tyvärr blir det inte jättemycket tid över till att skriva vetenskapliga artiklar. Jag hade behövt ta en veckas semester, säger han.
Hösten har varit hektisk för naturvetenskapliga fakultetens vicedekan för forskning. Men samtidigt stimulerande. Anders Tunlid har fått arbeta med en av sina hjärtefrågor: att stärka rekryteringen av fakultetens framtida forskningsledare och lärare. Det ska nu göras genom en ny satsning som – helt i linje med den förkortningsorienterade kanslisvenskan som talas på Sölvegatan 27 – går under namnet BUL. Det står för biträdande universitetslektorat och rör sig i det aktuella fallet om fyra nyinrättade tjänster. Det som utmärker de sexåriga lektoraten är att de inte är ämnesbundna utan kan sökas av forskare från alla naturvetenskapliga discipliner. De är dessutom mycket förmånliga. Förutom ett generöst startbidrag knyts både en postdoktor och en doktorand till tjänsterna. Manegen är med andra ord krattad för rekryteringen av fyra nya unga forskare som kan bygga upp miljöer för spetsforskning ute på institutionerna.
– Den här idén har legat och grott länge. Jag minns att detta var en av de första sakerna jag och dekan Sven Lidin talade om när vi började på fakulteten 2017, säger Anders Tunlid.
En inspiration har hämtats från Umeå universitet som nyligen utlyste fem liknande tjänster inom naturvetenskap. Till dessa sökte cirka 500 forskare från hela världen och nivån var generellt mycket hög. Det var det lyckade utfallet i björkarnas stad som gav Anders Tunlid råg i ryggen att kämpa för de fyra nya BUL:arna.
Det pratas mycket om rekryteringar. Och det är samma story hela tiden. Vi ska minska internrekryteringen, bli mer internationella och erbjuda bättre villkor. Men det händer väldigt lite. Det här är ett steg mot en ny rekryteringsnorm, säger Anders Tunlid.
Forskningen vid naturvetenskapliga fakulteten är av tradition stark. Men den bygger till stor del, enligt Tunlid, på en klick väldigt duktiga individer som varit framgångsrika med att få anslag från till exempel Vetenskapsrådet, Formas, Wallenbergstiftelserna och Europeiska forskningsrådet. Dessa forskare är idag utspridda över fakultetens olika institutioner, vilket är bra.
– Men vi brottas samtidigt med stora pensionsavgångar. För att hålla ställningarna måste vi knyta till oss yngre forskningsledare som inom tio år tillhör toppen i Sverige. Jag tror att det nya BUL-programmet är ett sätt att locka till oss sådana personer, säger Anders Tunlid.
Om allt går enligt planen ska tjänsterna lysas ut i december och kunna sökas till februari. Sedan väntar ett omfattande gallrings- och utvärderingsarbete ute på institutionerna. Tillsammans med en grupp externt sakkunniga ska sedan ett urval av de mest intressanta kandidaterna vaskas fram. Efter en sista intervjurunda ska tjänsterna vara tillsatta sommaren 2022.
Jag hade så klart önskat att det var fler än fyra tjänster. Men tack vare vårt myndighetskapital har vi fått loss fyra stycken nu och förhoppningsvis fyra 2023. Det här är en satsning som kommer att göra oss starkare i konkurrensen, säger Anders Tunlid.
Forskningsutvärderingen RQ20 som gjordes förra året har också varit viktig i skapandet av de nya tjänsterna. Flera paneler tryckte på vikten av att erbjuda forskarna bättre villkor. Initialt kostar det mer, men lönar sig med största sannolikhet i längden. Vidare framhöll RQ20-utvärderarna att fakulteten bättre ska ta till vara på de möjligheter som de stora anläggningarna på Brunnshög kan ge för att bedriva spetsforskning. Därför kommer åtminstone en av de fyra BUL-tjänsterna att vikas åt sökande som använder metoder eller tekniker som finns eller kommer att finnas vid MAX IV eller ESS.
– Om vi börjar rekrytera på det här sättet tror jag att vi kommer att få tillbaka pengarna många gånger om i form av framtida anslag. Min vision är att ha en minst lika stark forskning vid fakulteten 2030 när pensionärsgänget försvunnit, säger Anders Tunlid.
Men var ska då denna forskning bedrivas? En del kommer med största sannolikhet att ske i de verksamheter som byggs upp i Science Village. Men fakultetens etablering på Brunnshög ger stort utrymme för nytänkande kring kunskapsstråket på Sölvegatan. Vid sidan av BUL:arna har Anders Tunlid den senaste tiden lagt mycket strategisk tankekraft på BioCIG – en enigmatisk akronym som börjat höras allt oftare i korridorerna på Sölvegatan. BioCIG må ge associationer till något sinnesvidgande rökverk men handlar i praktiken om planerna på en djupare samverkan mellan biologiska institutionen, Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap (INES) samt geologiska institutionen. När delar av fysik och kemi flyttar till Brunnshög ökar möjligheterna för BioCIG-institutionerna att samverka och kanske till och med flytta ihop. Åtminstone CEC, INES och geologi.
Vi måste bli bättre på att profilera oss internationellt och visa upp vad vår fakultet är bra på. Här finns ett område där potentialen inte är synliggjord. Jag tror på att skapa en sammanhållen enhet för att kunna profilera oss forskningsmässigt inom miljö- och klimatområdet, säger Anders Tunlid.
Vad ser du framför dig om tio år?
– Jag hade gärna sett en stark CIG-institution som hade kunnat samverka kring forskning, undervisning, infrastruktur och administration. Den hade kunnat samlokaliseras i Fysicums lokaler eller på Kemicentrum där den blivit granne med biologiska institutionen, säger han.
BUL, RQ20, BioCIG. Det finns mycket att prata om men intervjutiden lider mot sitt slut. Och vi behöver dessutom ta porträttbilder innan Anders Tunlid måste hem och ta emot den spisleverans som han på grund av den globala halvledarbristen väntat på i sju veckor – en kulinarisk golgatavandring för en matlagningsintresserad vicedekan. Anders Tunlid drar på sin mossgröna oljerock och följer med ut på Sölvegatan där vi till slut lyckas hitta några snudd på färgsprakande lövverk i den för övrigt stålgrå utemiljön.
– En stor del av dekansysslorna handlar om att reagera på saker. Men det finns också möjlighet att ta initiativ till omfattande förändringar av verksamheten, som Science Village och CIG. Man får en chans att plantera saker som får fortsätta utvecklas. Vi lämnar inte över något som ser likadant ut som det vi en gång kom in i, säger Anders Tunlid.
Text och foto: Johan Joelsson.