Torskfiskar, sillfiskar och smörbultar toppar tumlarens meny, men den trubbnosiga tandvalen verkar inte särskilt kräsen. En ny studie visar att tumlare i svenska vatten äter uppemot 40 olika bytesarter – från centimeterstora bottenfiskar till ål och bläckfisk.
– Vi har hittat spår av allt från tioarmad bläckfisk till energirik ål i magarna hos tumlare som strandat eller fastnat i fiskegarn. Det tyder på att tumlare är extremt flexibla jägare som anpassar sin diet efter vad som finns att tillgå, säger Johanna Stedt, marinekolog vid Lunds universitet.
Studien bygger på undersökningar av 65 döda tumlare och kombinerar två olika metoder för att identifiera deras bytesdjur: traditionell maginnehållsanalys och dna metabarcoding – en nyare teknik som utifrån mycket små mängder genetiskt material kan identifiera bytesarter även när det inte finns några synliga rester kvar i magen.
Tumlaren är en hotad art i behov av skydd. Den har ett högt energibehov och är känslig för försämrad bytestillgång. För att skydda tumlaren är det viktigt att veta vad den äter – och därigenom minska konflikter med fisket och säkerställa tumlarens livsbehov.
Tumlarens diet i svenska vatten har bara undersökts ett fåtal gånger tidigare – senast 2011, och då med mer traditionella metoder för dietanalys.
– Den nya metoden kunde hitta rester från bytesfisk i alla undersökta tumlarmagar, medan den traditionella bara fungerade i 26 av dem. Det innebär att vi, och andra som studerar liknande arter som är svåra att observera i det vilda, nu kan få tillgång till en större mängd data och få en bättre bild av vad djuren faktiskt äter, säger Johanna Stedt.
Undvika intressekonflikter
Studien, som är ett samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt och Naturhistoriska riksmuseet, visar att även magar som ser tomma ut kan innehålla viktig information – när forskare använder rätt verktyg. Detta kan vara avgörande för både forskningen och för att skydda tumlaren, som är en hotad art i svenska vatten.
– Genom att förstå vilka bytesfiskar tumlare behöver kan vi också bättre förstå var och när konflikter med mänskliga intressen uppstår. Till exempel när risken är störst att de fastnar och drunknar i fiskegarn – och hur vi kan skydda både dem och deras livsmiljöer, säger Johanna Stedt.
Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Marine Science: ”Combining DNA metabarcoding with macroscopic analysis increases the number of detected prey taxa in the estimated diet for harbour porpoises”
Text av: Anders Örtegren
