Patrik Vestin och Jonas Ardö, forskare vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, tar med oss ut på fältet för att visa upp den nya forskningsanläggningen. Bakom sig har de en stor åker med två master. Just nu ser det kanske inte mycket ut för världen, men på åkern har forskarna sått det fleråriga och nyligen domesticerade vetegräset KernzaTM. På fältet bredvid (kontrollfältet) odlar de en konventionell skånsk gröda, för tillfället raps. De två masterna som sticker upp är mätstationer, med en rad olika instrument på, där forskarna bland annat ska mäta utbytet av växthusgaser mellan atmosfär och jordbruk i realtid i de två parallella odlingssystemen.
– Masterna mäter hur mycket koldioxid och energi som flödar mellan atmosfär och mark. På detta sätt kan vi undersöka hur mycket koldioxid som kan tas upp av en perenn gröda respektive en ettårig gröda, förklarar Jonas Ardö, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap.
Utöver koldioxidflödet vill forskarna också studera hur mycket kol som lagras i marken över tid.
Potentialen med perenna grödor är stor och visionerna för projektet är storslagna
I värmen, i en föreläsningssal på SLU Alnarp, får vi bland annat möta Lennart Olsson som är en pionjär inom forskningsområdet om perenna grödor. Lennart Olsson fick nyligen ett prestigefyllt anslag från Europeiska forskningsrådet, som varit en bidragande faktor till att den nya infrastrukturen i Alnarp kommit på plats. Lennart Olsson delar med sig av det han kallar för ”den perenna visionen”. En vision som handlar om att det i framtiden ska finnas perenna alternativ till våra vanligaste livsmedelsgrödor, och om att i grunden förändra hela vårt livsmedelssystem, och därmed bidra till en ny jordbruksrevolution.
– Vi har nu chansen att rätta till vårt 10 000 år gamla misstag – att domesticera ettåriga växter i stället för fleråriga växter – och skapa ett jordbruk som inte sker på bekostnad av våra ekologiska system, förklarar Lennart Olsson, professor i geografi vid Lunds universitets centrum för hållbarhetsstudier (Lund University Centre for Sustainability studies, LUCSUS).
Forskarna menar att ett jordbruk med perenna grödor inte bara är bättre anpassat för ett förändrat klimat, med allt fler extrema väderhändelser såsom torka och översvämningar, utan att det också kan spela en viktig roll för klimatet genom att vara en viktig kolsänka och bidra till ökad biodiversitet.
– Dagens framsteg inom växtförädling har visat att ett skifte till ett jordbruk med perenna grödor kan bli verklighet inom bara några årtionden. Dock återstår andra utmaningar och hinder som rör de politiska, ekonomiska och sociala delarna av omställningen, vilket är något som också kommer att studeras inom projektet, förklarar Lennart Olsson.
Oavsett eventuella hinder på vägen, är den nya forskningsanläggningen i Alnarp ett viktigt steg för forskningen om perenna grödor, både i Sverige och internationellt, som förhoppningsvis kan ta oss ett steg närmare ”den perenna visionen”.
Text: Cecilia von Arnold.
Om forskningsprojektet
Projektet leds av Jonas Ardö, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, och Lennart Olsson, professor vid Lunds universitets centrum för hållbarhetsstudier (LUCSUS). Projektet finansieras av Europeiska forskningsrådet och Formas.
Läs mer om forskningen i Lunds universitets forskningsportal: