Den colombianska regnskogen är en del av Amazonas och artrikedomen är stor. Men boskapsuppfödningen ökar snabbt i landet och det leder till avskogning och en mer fragmenterad regnskog, på bekostnad av unika arter och livsmiljöer. De främsta drivkrafterna är ekonomiska, nötköttsproduktionen är lönsam och den bedrivs både lagligt och olagligt.
– Det finns ett akut behov av reglering av markinnehav och skärpta miljöbestämmelser. Befolkningen behöver också alternativa inkomstkällor, exempelvis skogsjordbruk, ekoturism eller lokalt skogsbruk, säger Jesica López, som snart lägger fram en avhandling om colombianskt jordbruk i Amazonas.
För farligt för miljöforskare i hemlandet
Jesica López är uppvuxen i Colombia, har studerat miljöbiologi där och tog sedan en magisterexamen i skogs- och naturvård vid Köpenhamns universitet innan hon hamnade i Lund. Forskningsämnet är känsligt i Colombia och bidrog till flytten till Skandinavien. På flera håll i landet finns beväpnade grupper till följd av konflikter om markrättigheter.
EU borde kräva importstopp av kött från avskogningsområden i Amazonas.
– Troligtvis skulle jag inte ha haft möjlighet att bedriva den forskning jag gjort om jag hade tillhört ett universitet i Colombia, det hade varit för riskfyllt. Därför är det betydelsefullt att jag har haft möjlighet att göra den från svenskt håll.
Djurhållning hälften av Colombias BNP
I sin forskning nämner hon att livsmedelsproduktion på global nivå står för upp till 80 procent av förlusten av biologisk mångfald, särskilt på grund av djuruppfödningen. Den genererar också en tredjedel av alla växthusgasutsläpp.
Men även om den accelererande boskapsuppfödningen leder till stora skador för naturen i Amazonas förespråkar hon inte ett förbud. I stället är det viktigt att komma åt de ekonomiska orsakerna som ligger bakom och att ge urbefolkningen och bondesamhällena nya sätt att försörja sig på, menar Jesica López. Djurhållningen står numera för nära hälften av Colombias BNP.
Slipper skövla skog om kor betar i cyklar
Under sin doktorandtid anordnade Jesica López intervjuer, workshoppar och webbinarier med intressenter i Colombia. Målet var att hitta alternativa ekonomiska lösningar för lokalbefolkningen som ett sätt att ta itu med problemen med avskogning.
– Det finns inte ett enkelt svar på frågan hur det ska gå till, men en nyckelfaktor är att använda befintlig betesmark på ett bättre sätt. Genom att låta korna beta gräset i rotationscykler hinner jorden återhämta sig och kan användas igen, i stället för att mer mark tas i anspråk.
På ett personligt plan anser hon att EU-medborgare bör kräva mer transparens i leveranskedjorna så att kött inte importeras från avskogningsområden.
– EU borde kräva importstopp av kött från avskogningsområden i Amazonas, säger hon.
Nio länder måste samarbeta
En annan viktig slutsats i doktorsavhandlingen är akuta behov av bättre datahantering och transparens. Jesica López upptäckte att myndigheter i Colombia ofta inte har aktuella eller tillförlitliga data om avskogning och markanvändning, vilket försvårar arbetet med att övervaka och åtgärda problemet. De arbetar också ofta i separata silos.
Amazonas regnskog sträcker sig över nio länder och behöver gemensamma insatser för att skydda marken och den unika biologiska mångfalden. Jesica López hoppas att hennes forskning ska fungera som ett kommunikationsverktyg för beslutsfattare och berörda parter, hon har gjort avhandlingen medvetet kort och kompletterat den med bilder och grafik för att den ska vara tillgänglig för många.
”En extremt viktig konferens”
Efter disputationen den 11 oktober åker Jesica López till FN-konferensen COP16 om biologisk mångfald som observatör. Konferensen hålls i Cali i Colombia och hon konstaterar att mycket står på spel.
– Det är en extremt viktig konferens. Alla parter måste visa hur de ska genomföra åtgärder och det behövs finansieringsmekanismer för att skydda biodiversiteten. Besluten som fattas där avgör framtiden för vår jord.
Vilka frågor ska avhandlas?
– Vid det förra toppmötet om biologisk mångfald, COP15, ingick nästan alla länder i världen ett nytt globalt avtal för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. Minst trettio procent av områden på land och till havs ska skyddas till år 2030. Så primärt fokus för COP16 är att diskutera hur länderna ska uppfylla dessa löften.