Insekter bidrar till ekosystemtjänster genom att pollinera grödor, men deras populationer har minskat i flera år. Den nya studien, som är publicerad i Science, visar att ändrad skötsel av befintliga seminaturliga habitat – som häckar, små skogsdungar och extensivt skötta gräsmarker – hjälper för att begränsa förlusten av pollinatörer genom ökad kvalité, men att det kan vara en nog så effektiv strategi att öka deras areal.
– Studien visar på nyttan av att bevara och utöka mängden habitat med blommande växter i jordbrukslandskapet, till exempel buskar, fältkanter, skogsbryn och betesmarker, säger Henrik Smith, professor på CEC och Biologiska institutionen och en av forskarna bakom studien.
Nuvarande mål
EU:s strategi för biologisk mångfald syftar till att återinföra landskapselement med hög biologisk mångfald på 10 % av jordbruksmarken. Den aktuella studien, som bygger på data från 59 studier världen över, visar att pollinatörer bäst gynnas av att utöka mängden av dessa habitat ända upp till nivåer mellan 16 % och 37 % av jordbrukslandskapet, beroende på artgrupp. På nivåer över dessa procentsatser är det i stället mer effektivt att förbättra kvaliteten på befintliga habitat.
– I intensivt brukade slättbygder är andelen seminaturliga habitat liten, ofta nere på några få procent, så här finns det stor potential att öka arealen habitat och så klart gärna av god kvalitet, säger Maj Rundlöf, docent vid Biologiska institutionen, som också bidragit till studien.
Areal och kvalitet måste öka
Studien undersökte hur areal och kvalitet på seminaturliga habitat påverkar populationerna av vilda bin, humlor, blomflugor och fjärilar. För alla artgrupper gällde en enkel regel: ju mer blomrika habitat, desto fler pollinatörer i jordbrukslandskapet. Habitat med fler blommande växter hyste förvisso fler pollinatörer än områden med få blommor, men trots det visar studiens resultat att det kan ge större effekt att fokusera på att öka den totala ytan av mer eller mindre seminaturliga habitat först, jämfört med att förbättra skötseln.
– Det är dock viktigt att notera att många enskilda arter ställer höga krav på sina livsmiljöer, vilket innebär att också kvaliteten på dessa är viktig, säger Henrik Smith.
Långsiktighet för lantbrukare
Bevarandet av pollinatörer i Europa fokuserar i stor utsträckning på tillfälliga åtgärder på små delar av produktiv mark, som blomsterremsor längs åkrar. Tidigare forskning har visat att detta kan leda till en ökning av insekter och pollinatörer, speciellt om åtgärderna är fleråriga. Den nya studien visar att en utökning av arealen av sådana habitat är ett effektivt sätt vända negativa trender för pollinatörer.
– För att verkligen göra skillnad bör det vara möjligt att belöna lantbrukare för att långsiktigt skapa och underhålla nya seminaturliga habitat på sina gårdar. Genom långsiktiga åtaganden kan man både ge lantbrukare tillräcklig säkerhet och skapa nytta för pollinatörer, säger Henrik Smith.
Politiskt relevant
Det finns allt fler bevis för att biologisk mångfald är viktigt – inte bara för naturen, utan också för människor. Pollinatörer är till exempel positiva för produktionen av många av de grödor vi är beroende av. Den nyligen antagna EU-förordningen om naturrestaurering syftar därför till att stoppa förlusten av biologisk mångfald i allmänhet och av pollinatörer i synnerhet. Att återställa eller skydda seminaturliga habitat i jordbrukslandskap är ett viktigt verktyg i den strategin. EU:s medlemsländer håller just nu på att ta fram konkreta handlingsplaner för hur detta ska uppnås.