Vi ser ofta på luften som tom – men i själva verket är den full av liv. I en ny vetenskaplig artikel introducerar forskare i Lund, Nederländerna och USA ett ramverk för att förstå luften som ett habitat, likt skogen eller havet. Studien lyfter fram hur miljöfaktorer och samspelet mellan arter påverkar hur djur fördelar sig i ”lufthavet”.
– Det handlar inte bara om var djur flyger, utan varför. Vind, temperatur och lufttryck spelar roll, men också var andra djur befinner sig. Det är en dynamisk miljö som kräver anpassning, säger Cecilia Nilsson, biologiforskare vid Lunds universitet.
Uppdelat luftrum
Studien visar att långsammare insekter gärna flyger närmast marken, där vinden är svag och temperaturen jämnare. Fladdermössens favoritaltitud är mellanvåningarna, där de kan jaga och smörja kråset med snabbare insekter. På de riktigt höga höjderna dominerar fåglarna, som utnyttjar termik och medvindar för effektiv transport.
– Sen finns det så klart massa undantag, som att insekter i vissa fall kan transporteras till höga höjder i termik, och gott om mer stationära fåglar som nästan aldrig gör höghöjdsflygningar utan håller sig till de lägre våningarna, säger Cecilia Nilsson.
Till skillnad från andra livsmiljöer är luften extremt rörlig. Vädret skiftar snabbt, vilket påverkar tillgången på föda, energiförbrukning och konkurrens mellan arter. I studien har forskarna analyserat både abiotiska faktorer (som väder och lufttryck) och biotiska faktorer (som interaktioner mellan arter) för att förstå varför vissa arter flyger högt och andra lågt – och varför det kan ändras från dag till dag.
– Vi vill uppmuntra fler studier som kartlägger vilka arter som använder vilka höjder, och under vilka förhållanden. Det är helt avgörande för att förstå hur mänsklig påverkan – som vindkraft, drönare eller stadsbebyggelse – påverkar flygande djur, säger Cecilia Nilsson.
Viktig kunskap vid nybyggnation
Insikterna är inte bara av teoretiskt värde. De kan få direkt betydelse för naturvård, stadsplanering och energiutbyggnad. När människor bygger på höjden påverkar det ofta djur utan att vi inser det.
– Vi hoppas att vårt ramverk ska bli ett verktyg för både forskare och beslutsfattare. För att bevara flygande djur måste vi förstå att luften är en arena för ekologiska processer, lika viktig som marken och havet, säger Cecilia Nilsson.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Trends in Ecology & Evolution https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0169534725002277