Just nu står fågeln Olof – en uppstoppad rovfågel med barsk blick – mitt i Lunds naturvetarkårs (LUNA) lokal och vakar över studenternas arbete och diskussioner. Men få vill komma honom alltför nära. En skylt varnar nämligen för att hans fjäderdräkt innehåller arsenik!
Frågan har blivit en snackis - är Olof verkligen så giftig att han borde förses med skyddsglas? Eller handlar det bara om ett klassiskt studentbus med överdriven varningstext?
– Det finns historiska exempel på att arsenik använts för att konservera uppstoppade djur, men det varierar mycket och är en metod som inte längre används. Samtidigt bär Olof en tydlig varningsskylt – och den måste vi ta på allvar tills vi har fakta på bordet, säger Charlotta Turner, professor i analytisk kemi och vice dekan för utbildning på grund- och avancerad nivå vid fakulteten.
Det var Charlotta som fick idén att undersöka Olofs fjäderdräkt när ett nytt superkänsligt instrument nyligen installerades på kemiska institutionen.
Utifrån denna idé kom Fiona Nermark, postdoktor i analytisk kemi vid kemiska institutionen, förbi Astronomihuset och LUNAs kårlokal i mitten av april för att ta prover från Olofs fjäderdräkt. Proverna har analyserats med hjälp av det nya mätinstrument – det första i sitt slag i Sverige.
Nu är analyserna klara – och mysteriet får snart sitt svar!
Viktigt verktyg för att spåra metaller
Tekniken, som kallas superkritisk vätskekromatografi – induktivt kopplat plasma – masspektrometri, gör det möjligt att upptäcka extremt låga halter av metaller och metallorganiska ämnen.
Den nya analysinfrastrukturen står till förfogande för forskare vid såväl Naturvetenskapliga fakulteten som LTH, och har möjliggjorts genom gemensam finansiering från de två fakulteterna samt Lunds universitets centrala medel. Även andra fakulteter vid universitetet samt externa parter är välkomna att använda infrastrukturen som finns på kemiska institutionen.
Intresset är redan stort – forskare vill använda det för att analysera allt från växter och livsmedel till läkemedel och naturliga förekomster av både giftiga och nyttiga metallorganiska ämnen.
Hur instrumentet kan användas
– Det har varit väldigt roligt att testa instrumentet på något så oväntat som en uppstoppad fågel! säger Fiona Nermark, när vi träffar henne på kemiska institutionen för att gå igenom resultaten.
– Det här är ett viktigt verktyg, inte bara för mig och min forskning, utan även för institutionen. I min forskning analyserar jag till exempel kol från Botswana för att undersöka om man kan utvinna värdefulla ämnen innan förbränning. Jag studerar också olika former av arsenik i tång som används i livsmedel. Jag ser verkligen fram emot att använda instrumentet i många olika sammanhang framöver, fortsätter hon.
– Analystekniken är också viktig i våra utbildningar på grund- och avancerad nivå, eftersom studenterna behöver få erfarenhet av modern analysmetodik inför sina framtida yrkesroller, tillägger Charlotta Turner.
Resultatet visar...
Analysen visar att Olofs fjäderdräkt innehåller spår av arsenik – och faktiskt ganska mycket! Ungefär tusen gånger så mycket som i en riskaka. Även bly hittades i fjädrarna. Det bekräftar att varningen kanske inte är helt taget ur luften, även om halterna inte nödvändigtvis innebär någon akut fara.
– Vi får nog fortsätta hålla lite avstånd till Olof – och låta skylten sitta kvar. Se men inte röra känns som en bra strategi även framöver. Men vi har fått höra att det inte är någon fara att vistas i samma rum som honom, så han får gärna stå kvar och vaka över vårt kårarbete, säger Sanela Lulić, kårordförande för LUNA.
Nu när mysteriet är löst återstår den stora frågan: var kommer Olof ifrån – och vilken sorts rovfågel är han egentligen?
Text och bild av Cecilia Schubert, kommunikatör naturvetenskapliga fakultetens kansli.