Ett blekt novemberljus faller in genom de välvda fönstren i konferensrummet Hansen på fjärde våningen i Universitetsbiblioteket. Vid ett långbord i massiv ek står tre personer och betraktar en handkolorerad Islandskarta från 1844. Bibliotekarierna Robin Gullstrand och Håkan Håkansson samt geologiska institutionens prefekt Anders Scherstén beundrar de sirliga detaljerna som den danske kartografen använt för att illustrera glaciärerna, kustlinjerna och flodernas meandrar. Av de fyra mögelfläckarna som tidigare solkade kartan syns idag ingenting. Att Islandskartan hamnade här på Universitetsbiblioteket är till stor del en ung forskares förtjänst.
Hittades i dammigt kartskåp
Historien om den bortglömda arkivskatten började 2016 när doktoranden Tom Dowling gick ner i institutionens källare för att se om han kunde hitta någon relevant geologikarta till ett projekt. I ett dammigt kartskåp såg han en mapp märkt ”Island”. Med försiktiga fingrar vecklade han ut den spröda kartan. Sedan fortsatte han att gräva djupare i skåpet och hittade ännu fler ålderstigna kartor, planschverk och etsningar – material som i samband med institutionsflytten 2003 stuvades ner i källaren och glömdes bort. Doktoranden förstod direkt att han sprungit på en guldåder och kontaktade sin handledare Per Möller som tillsammans med institutionens bibliotekarie Robin Gullstrand gick igenom de cirka 5 000 verken.
– Min första tanke var: Wow! Det här är ju ett helt fantastiskt material som vi bara måste ta hand om, säger Robin Gullstrand.
– Jag minns en stark upptäckarglädje! Vi bara fortsatte att vända blad efter blad. Inte som kungen, för att dölja något, utan av fri vilja och nyfikenhet, säger Anders Scherstén.
Tillsammans gjorde de ett urval bestående av 322 verk som de ansåg hade ett så pass högt konstnärligt och vetenskapshistoriskt värde att de borde sparas för eftervärlden. Och förra året fick kartentusiasterna från geologiska institutionen 250 000 kronor från Thora Ohlssons stiftelse för att restaurera verken. Under fyra månader arbetade papperskonservatorerna Carl Krantz och Kristina Enhörning med att djuprengöra och fylla i skadorna. Sedan fotograferades samtliga verk och placerades i Universitetsbibliotekets klimatanpassade magasin där de idag vårdas av bibliotekarien och idéhistorikern Håkan Håkansson på avdelningen för specialsamlingar. Men inte nog med det. Robin Gullstrand arbetar också inom ramen för Alvin – en digital kulturarvsplattform som drivs av universitetsbiblioteken i Lund, Uppsala och Göteborg – med att tillgängliggöra bilderna online.
– Eftersom de är så högupplösta kan man zooma in och se små detaljer som ortnamn eller penseldrag som man hade behövt ett förstoringsglas för att se på originalen, säger Robin Gullstrand.
Geologisk öfversigtskarta
Försiktigt vecklar männen ut ett par andra verk. Vi studerar Nils Peter Angelins Geologisk öfversigtskarta öfver Skåne från 1859, James Hectors geologiska karta över Nya Zeeland från 1869 och en bildserie över schweiziska glaciärer, tecknad 1840 av den legendariske geologen Louis Agassiz.
– Den här är ett utmärkt exempel på hur ett gammalt bildmaterial kan tjäna vetenskapen än idag. Flera av glaciärerna som ingår i den här serien har dragit sig tillbaka rejält, säger Anders Scherstén.
Hur ser då framtiden ut för den geologiska arkivskatten? Förutom att laddas upp på Alvin drömmer Anders Scherstén och Robin Gullstrand om en utställning.
– Det hade varit fantastiskt att ha vernissage i samband med naturvetenskapliga fakultetens sommarfest, eller ännu hellre i ett större och mer publikt sammanhang. Det här materialet förtjänar verkligen att nå ut till en krets utanför de närmast sörjande, säger Anders Scherstén.
Text: Johan Joelsson.