Marie Dacke
Grattis Marie, vad handlar ditt forskningsprojekt om?
– Forskningen fokuserar på att förstå hur insekter kan navigera trots den stora risken för högt brus i deras biologiska kompasser. Vi ska djupdyka i hur dyngbaggar gör för att navigera med så imponerande precision.
Varför får kompassen brusig information?
– Många markbundna insekter kan inte fixera solen, eller andra referenspunkter på sin näthinna medan de navigerar eftersom deras huvuden, och därmed deras ögon, rör sig i alla riktningar med kroppens naturliga rörelser i terrängen. Detta skapar väldigt varierande inflöde av riktningsinformation, men dyngbaggen fortsätter ändå att styra längs en spikrak kurs. Jag vill förstå hur insektens hjärna bearbetar dessa varierande flöden av information för att klara detta.
Hur kan era forskningsresultat komma till nytta?
– Genom att få kunskap om hur dyngbaggar tar precisa beslut utifrån brusig indata vill vi kunna bidra till nya angreppsvinklar för teknologiska innovationer inom robotik och artificiell intelligens.
Vad betyder det att bli en Wallenberg Scholar?
– Jag är mycket tacksam för förtroendet och för det långsiktiga stödet att bedriva min forskning. Med en längre forskningshorisont blir det nu möjligt att angripa de stora och riktigt spännande frågorna.
Tobias Uller
Grattis Tobias, vad handlar ditt forskningsprojekt om?
– Det handlar om hur evolutionen fungerar och varför vissa arter närmast verkar ha en ändlös möjlighet att förändras medan andra håller sig inom snäva ramar. Historiskt har man fokuserat på ekologiska faktorer som ger upphov till naturligt urval. Vi studerar istället de inneboende egenskaper som gör att organismer kan utveckla nya karaktärer och därmed ge evolutionen fart och riktning.
Hur ska ni ta er an denna uppgift?
– Vi studerar murödlor i Medelhavet, en grupp med enastående variation i färger och mönster som förbryllat naturforskare sedan 1800-talet. Målet är att förstå hur murödlornas kapacitet för att evolvera nya färgvarianter själv har evolverat.
Hur kan ni göra det?
– Exempelvis ska vi testa om nya färgmönster kan uppstå genom hybridisering och återanvändning av gamla genetiska varianter i nya kombinationer, eller om det finns regioner i arvsmassan som är särskilt evolverbara.
Vilket är ditt främsta tips till andra forskare som vill söka ett Wallenberganslag?
– Ha, ha, det är svårt att säga vad som gör att man lyckas ibland. Men det är i alla fall säkert att man inte får några anslag om man inte söker!
Johannes Rousk
Nuvarande Wallenberg Scholar, biologiprofessor Johannes Rousk, får förlängt anslag.
Johannes Rousks forskning (wallenberg.org)
Text: Lena Björk Blixt.