Om poddavsnittet

Lunds universitets podd "Plugga naturvetenskap – naturvetares arbetsmarknad"
Inspelningsdatum: 6 december 2023

Medverkande:

• Hedda Thomson Ek, miljövetarstudent, moderator
• Malin Olbe, arbetsmarknadskoordinator vid naturvetenskapliga fakulteten
• Karl Ljung, forskare, lärare och studievägledare, geologiska Institutionen

Intro

Var kan man jobba som naturvetare? Vilka färdigheter letar framtidens arbetsgivare efter? Och när ska man egentligen börja leta jobb? I det här avsnittet av Plugga naturvetenskap får du höra om steget efter studierna in i arbetsmarknaden.

Vad gör man som naturvetare efter studierna?

Hedda: Välkomna till ett nytt avsnitt av Plugga naturvetenskap. En podd där du får lära dig, och höra mer om, hur det är att plugga naturvetenskap här på Lunds universitet. Idag ska vi prata om steget efter att ha pluggat och vad man gör när man är klar med studierna. Jag som pratar heter Hedda Thomson Ek och jag är miljövetare och studerar här på Lunds universitet. Med mig i studion har jag Malin Olbe och Karl Ljung. Hej och välkomna!

Malin: Hej, hej! Kul att vara här.

Karl: Ja, hej!

Hedda: Jättekul att ha er här. Jag är i en perfekt sits för att ha just er här för jag är nämligen, som jag sa, själv student, men också snart klar med mina studier. Så det här ämnet om arbetsmarknaden passar mig jättebra att få höra mer om. Men jag tänkte att ni kan få introducera er själva. Vilka är ni och varför är ni här idag? Karl, vill du börja?

Karl: Ja, jag är egentligen lärare och forskare i geologi, har disputerat i geologi och har en utbildning i geologi. Men sedan är jag här också i rollen som ordförande för naturvetenskapliga fakultetens arbetsmarknadsråd. Och i det här rådet jobbar vi med att försöka förstå övergången från studier till arbetsmarknad.

Hedda: Perfekt! Precis vad jag vill höra om i dag, jättebra. Malin, vad gör du för någonting?

Malin: Jag jobbar också på naturvetenskapliga fakulteten och i rollen som arbetsmarknadskoordinator. Det är jag och Kalle som tillsammans driver arbetsmarknadsområdet. Jag jobbar egentligen med alla möjliga frågor som handlar om att koppla just utbildningarna till arbetsmarknaden så mycket som det går, och att studenterna ska kunna vara så väl förberedda som möjligt för att komma ut i den nya rollen som man får i yrkeslivet.

Hedda: Det låter som att jag är i trygga händer för få de bästa tipsen om hur man ska ta sig vidare på arbetsmarknaden. Men jag tänkte, jag är ju student och ni har själva säkert också varit studenter en gång i tiden. Kan ni minnas hur det var när ni själva blev klara som studenter och skulle ta er ut i arbetslivet? Hur gick vägarna för dig Malin? 

Malin: Det var ganska oklart skulle jag vilja säga. Jag har aldrig haft någon väldigt strategisk plan på hur jag skulle ta mig fram. Däremot så kan jag såhär i efterhand se att det har funnits en tydlig röd tråd. Vid sidan av det jobb jag har här på fakulteten så har jag också ett företag som jobbar med växter och extraktion av växter för att göra olika produkter inom hälsosektorn. Min bakgrund är att jag är agronom och har disputerat i växtbiokemi. Men att jag skulle hamna just här som egenföretagare och som arbetsmarknadskoordinator, det visste jag inte medan jag höll på att läsa.

Hedda: Någonting jag tar med mig från vad du säger nu är att det kanske inte bara är vad det är man vill jobba med, men kanske också formatet man vill jobba med, vilket arbetssätt?

Malin: Absolut.

Hedda: Kalle, hur var det för dig när du tog studenten, eller examen?

Karl: Min väg har ju varit lite annorlunda. Men om jag säger någonting om varför jag började studera, nu är jag geolog då och började läsa geologi, och en av anledningarna till att jag började läsa geologi var att jag kom ut från gymnasiet ganska skoltrött. Jag visste inte vad jag skulle göra och var och jobbade i bergen, klättrade och jobbade som bergsguide. Men sedan läste jag om någon som karterade geologi i svenska fjällkedjan och tyckte att ”men det var ett jobb som jag faktiskt skulle kunna tänka mig att göra någon gång i framtiden”, och så började jag läsa. Och sedan har jag blivit kvar, disputerat och blivit forskarutbildad, och blivit kvar på universitetet, varit iväg och jobbat utomlands lite grann emellan. Jag har fortfarande aldrig karterat någonting i fjällkedjan, men jag har gjort många andra spännande saker.

Hur kan mina val av kurser ta mig närmare arbetsmarknaden?

Hedda: Ni är ju kontakt med många studenter som ska ta sig ut på arbetsmarknaden. Hur brukar tankarna gå hos dem när de ska söka, kanske sitt första jobb, eller kanske redan börjar tänka under studierna på vad man ska jobba med? Finns det några vanliga farhågor som studenter brukar ha?

Malin: Jag tror att många studenter är ganska oroliga inför att ta steget från utbildning till arbetsmarknad, att det är väldigt svårt att föreställa sig exakt vad det kommer att innebära, vad som förväntas av en. Och en fara kanske är att man tror att det man saknar är ännu mera djup ämneskunskap på något sätt, när det i själva verket är att man behöver komma ut och testa sina kunskaper själv.

Karl: En sak som jag möter ganska mycket i min roll som lärare, och i min roll som studievägledare, det är frågor om vilken kurs man ska ta för att få ett jobb. Och ibland finns en oro om att välja fel. Om jag väljer det här, har jag stängt dörrarna då? Eller om jag väljer det, kommer jag kunna bli det jag vill? Och jag tror att många av de här farhågorna är egentligen inte så välgrundade alltid, eftersom det går att hitta vägar dit man vill komma. Och det är inte alltid en enstaka kurs som kommer att avgöra det. Framför allt är det svårt att stänga dörrar genom att välja eller inte välja.

Hedda: Jag har ju tänkt på det mycket som student: när ska man börja leta jobb egentligen? Och jag har också tänkt, precis som du säger nu, ska man välja den här kursen eller den här kursen? Är det mark och miljökonsekvensbeskrivning som jag behöver veta, eller ska jag kunna GIS.

Malin: Och båda kurserna är ju två jättebra exempel på bra kurser när det gäller kopplingen till arbetsmarknaden, eftersom det är relativt tillämpade kurser. Så det är ju ett sätt att hantera den situation man är i, att liksom titta efter mer tillämpade kurser.

Hedda: Just det, så att välja kurser handlar inte bara om vilket spår man vill in på, utan man kan också välja kurser strategiskt, som är inriktade för arbetsmarknaden, och som kan hjälpa en på arbetsmarknaden?

Malin: Ja, och också kurser där det finns utrymme att göra praktik, eller där man uppmuntras att göra ett projekt i ett lite större sammanhang, och kanske med parter utanför universitetet. Så det finns ju olika sätt man kan gå tillväga för att komma i kontakt med arbetsmarknaden medan man studerar.

Karl: Och just den kontakten med arbetsmarknaden hjälper övergången från studier till arbete – det kan vara kontakt genom exjobb, praktik eller gästföreläsare. Men ett råd skulle kunna vara att odla de här kontakterna och utnyttja dem som student. Var aldrig rädd för att fråga en gästföreläsare om man kan få komma på studiebesök eller få komma dit på praktik.

När ska jag börja tänka på att söka jobb?

Hedda: Så det är inte bara när man sitter och lämnar in sin uppsats i slutet av sina studier som man faktiskt kan tänka på det här, utan även tidigare finns det mycket man kan göra. Skulle ni säga att man ska tänka på arbetsmarknaden redan innan man ens påbörjat sin utbildning? Ska man börja tänka lite strategiskt på arbetsmarknaden när man väljer sin utbildning helt enkelt?

Karl: Jag tror att man ska vara lagom strategisk. Man ska också lyssna på vad man har för intresse, och man ska låta sig guidas av sitt intresse. Jag tror att alla jobb kommer att bli roligare, och att man kommer klara dem bättre om man också har ett genuint intresse, och har fått utveckla det.

Malin: Jag håller helt med. Jag tror att man ska bjuda sig själv på att lyssna på sina egna intressen och sin magkänsla.

Hedda: Jag tänker att som student så är man nog ganska insatt på att: nu lär jag mig i några år, och sedan ska jag ut och praktisera. Men man lär sig säkert mycket under arbetets gång också. Det är kanske den riktiga skolan när man arbetar sedan.

Karl: Ja, det kan man verkligen säga. Det vi ger i utbildningen, det är ämneskunskap och verktyg för att kunna tillämpa och utveckla ämneskunskapen. Men ingen student är fullärd, utan man får verktyg för att fortsätta att lära sig och utveckla sin kompetens genom sitt arbetsliv. Det är också en viktig insikt här, både vad vi lär ut och vad det innebär att vara i ett arbetsliv som kommer att utvecklas över de här åren man ska jobba. Det finns de som säger att den framtida arbetsmarknaden kommer att ställa ytterligare krav på att man är flexibel och kan röra sig mellan olika ämnen, så själva kunskapen om att tillskansa sig kunskap, eller kunskapen om att kunna omsätta sin kunskap i användbarhet, kommer att vara viktig.

Hur ser arbetsmarknaden ut för naturvetare?

Hedda: Då kommer vi till någonting som jag är jätteintresserad av att höra om nu – hur ser arbetsmarknaden ut för oss?

Malin: Jo, men vi har via alumnundersökningar sett att arbetsmarknaden egentligen är uppdelad i tre stora fält. Ett handlar om natur, miljö och klimat. Det är nog det allra största fältet och ett signum för många naturvetare. Sedan har vi ett annat fält kring life science, kallar vi det, som rör läkemedelssektorn och andra områden som har att göra med hälsa. Där hittar vi framför allt molekylärbiologer och kemister. Och det tredje stora området, det är IT, data och teknik. Det är särskilt stort för matematiker och fysiker, kan man säga.

Hedda: Om vi tar ner det här ytterligare en nivå. Har ni exempel på ett eller några jobb man kan ha inom varje sådan kategori?

Malin: Ja, jag kan ju börja med life sciencedär det finns en enorm kompetensbrist i den här regionen. Det beror framför allt på att den danska sidan och stor-Köpenhamn också ingår i regionen, och där finns många av de stora läkemedelsföretagen. De har framför allt brist på kompetens inom kvalitetssäkring – hur man hanterar studier när man tar fram läkemedel, hur man producerar läkemedel, och hur man säkerställer att läkemedlen är säkra. Inom hela det här området kring kvalitetsanalys och kvalitetssäkring finns det jättestora behov ute på arbetsmarknaden. Det är många av titlarna som innehåller någonting med kvalitet. Sen finns det ju förstås rena forskningstjänster också ute i läkemedelsindustrin.

Karl: Tittar man på de här miljöjobben så handlar en stor del om både föroreningar i mark och föroreningar i grundvatten, och tillgång på resurser och grundvatten. Ett sådant jobb, där man jobbar med förorenad mark, skulle till exempel kunna vara att kartera och analysera förorenade områden inom Försvarsmaktens olika verksamhetsplatser, som en student som blivit klar hos oss nu gör. Det kan också handla om resurshushållning och resursfrågor där grundvatten är och kommer att fortsätta vara en väldigt stor resurs, med behov av bra grundvatten och säker tillgång på grundvatten. Sedan har vi också den nya stora utmaningen med att producera mer material, också i framtiden, och resursproduktion i Sverige. Gruvnäring och prospektering inför gruvnäring kommer säkert att öka i framtiden.

Hedda: Så det finns jobb även för mig också kanske så småningom.

Karl: Det kommer helt säkert att finnas jobb för dig.

Hedda: Skönt att höra.

Karl: Det kommer också finnas en ganska bred arbetsmarknad med de här miljöinriktade frågorna. De har ju en sida som är lite mer praktisk, med hur man mäter och förstår vad som händer i marken med föroreningar till exempel. Sedan finns den andra sidan, som är mer inriktad mot en mer styrande sida om hur man med styrmedel ska få samhället att ställa om. Där behövs både naturvetenskaplig kunskap för att förstå problemen från grunden, de grundläggande problemen, och samhällsvetenskaplig kunskap för att förstå hur man kan jobba med de här styrmedlen, för att göra omställningen.

Hedda: Om vi tar IT- och teknikspåret, vad kan man jobba som där?

Malin: Ja, exempel på titlar är dataanalytiker. Sedan har vi också inom konsultföretag och IT-företag titlar som talar mer om att man jobbar med programmering, mjukvara och hårdvara. Det är mjukvaruingenjör och dataingenjör, till exempel.

Karl: Det kan också handla om att man samlar in stora datamängder av någonting. Det skulle kunna vara trafikflöden i en stad eller någonting som man behöver analysera för att förstå hur det rör sig, var det rör sig, och vad det får för konsekvenser om man ändrar någonting i systemet. Eller så skulle det kunna vara data som samlas in via andra industriella applikationer. Kanske samlar man in mätdata på gasflöden i en process i en fabrik och sedan analyserar de datamängderna, och då behöver man också mjukvaruutveckling och hårdvaruutvecklingen för att göra det.

Måste jag hålla mig till ett fält?

Hedda: Kan man korsa de här områdena också?

Karl: Det kan man, man kan säga att det här är den generella bilden, men sen kan man korsa över de här områdena. Det finns många exempel på matematiker, fysiker och kemister som skulle kunna jobba inom mer tech-inriktade områden, miljöinriktade områden, eller inom life science-området. Sedan finns det också delar som kanske är mer styrda, mer specifikt styrda, där det är svårare att komma in utan en viss specialkunskap. Vi har ju en utbildning som är en yrkesutbildning i sjukhusfysik, som är mer inriktad på specifika frågor inom ett visst, väldigt snävt område.

Malin: Jag vet inte om vi ska säga något om den snabba tekniska utvecklingen som vi är inne i. Där kan man väldigt tydligt se att man spår att en effekt kommer vara att ämnena kanske interagerar mer med varandra, att man kommer behöva mer verktyg och kunskap inom det tekniska området och digitaliseringen för att också kunna jobba aktivt inom de andra områdena, inom miljö eller life science till exempel.

Karl: Ett sätt som vi jobbar aktivt med det inom fakulteten är att vi har nystartade masterprogram inom beräkningsvetenskap, med tillämpning inom geologi eller andra ämnen. Det gör att man kan tillämpa, eller tillskansa sig, en del av de här mer beräkningsvetenskapliga metoderna med modellering, programmering och så vidare, och sedan applicera dem inom ett mer klassiskt fält, inom geologi eller andra områden.

Hedda: Nu har vi upptäckt att det finns ganska många ämnen man kan jobba med, finns det någon typ av arbetssätt som man jobbar mer med som till exempel konsult eller inom forskning och akademin, är det någonting som är vanligare för naturvetare om man jämför med andra sektorer?

Karl: Jag vet inte om vi kan säga så mycket om hur det ser ut i andra sektorer, men om vi tittar på våra områden, så kan man säga att många av miljöjobben finns inom kommuner och länsstyrelser, inom den kommunala eller offentliga sektorn. Medan många av de andra jobben, som handlar mer om resurser och mätningar, finns ute i konsultbranschen. IT- och datajobben finns lite på båda ställena, både i privat näringsliv och på myndigheter. Polismyndigheten och kustbevakningen ser vi att vi har studenter som jobbar på.

Malin: Inom life science finns de flesta jobben i det privata näringslivet – både inom stora företag och mindre utvecklingsbolag. Ett exempel finns här i Lund. När Astra lade ner så flyttade Medicon Village in i Astras gamla lokaler, och där har uppstått en stor mängd nya utvecklingsbolag som framför allt arbetar med att kommersialisera forskningsresultat, och det är lite grann ett annat sätt att arbeta.

Hur har arbetsmarknaden förändrats – och vart är den på väg?

Hedda: Jag kan känna att genom min lilla resa inom miljövetenskapen har jag nog inte haft jättebra koll på vad jag skulle jobba med efter utbildningen, men någonting inom miljö och naturvetenskap. Och nu är jag ännu mer förvirrad för inom alla de här områdena – IT, life science och miljö – finns det bara mer och mer behov. Och kanske, eller det får ni jättegärna uttala er om, tänker man mer utanför boxen kring vad en naturvetare kan göra. Hur har den resan sett ut från när ni sökte till att en student söker nu? Finns det andra typer av jobb?

Karl: De gör det nog – andra typer av jobb. När jag började läsa så fanns ju knappt email, så det har ju kommit väldigt mycket sedan dess. Hela den här IT-sektorn och kunskaps- och informationssektorn är ju ganska ny och den kommer att påverka oss, och påverka och ändra våra arbetssätt och arbetsmetoder. Och det som kommer att påverka i framtiden kommer sannolikt att vara bättre och bättre digitala verktyg för att göra mer och mer saker. Det kommer göra att vår ämneskunskap kanske kommer att bli ännu viktigare, så att vi kan utvärdera om det som kommer ut av de här verktygen faktiskt stämmer, eller faktiskt är användbart, och att vi faktiskt kan förstå hur vi ska använda eller tolka de här resultaten.

Malin: Och igen då, så tror jag att det här också gäller för många olika områden, också inom till exempel läkemedelsindustrin. Man kommer ta fram läkemedel på nya sätt, de tekniska verktygen kommer vara viktigare och kanske är försöken på labb mindre viktiga i framtiden. Att hantera stora mängder data kommer att vara väldigt viktigt inom i stort sett alla områden.

Hedda: Teknisk utveckling sade du, och då kom jag att tänka på AI och hur det påverkar inom akademin, men det får säkert mycket påverkan på vilken typ av arbeten det kommer finnas framöver också.

Malin: Ja, det är ju en jätteviktig del av den tekniska utvecklingen, och det är mycket det man tänker på, tror jag, att det är det som kommer att påverka hur man kommer att jobba.

Karl: Vi står sannolikt i början på den här resan mot mer och mer AI, kanske inte AI-revolution men i alla fall att AI kommer att bli viktigare och viktigare, användas mer och mer, och att verktygen blir kraftfullare och kraftfullare. Det kommer kanske att göra att vissa arbetsuppgifter kommer att försvinna. Det kanske finns saker som bildbehandling, till exempel, som AI kan göra lika bra eller enklare, och bättre och snabbare än en människa. Då gäller det att man förstår AI-verktygen. Kanske inte att alla behöver utveckla AI-verktyg och förstå hur de tekniskt fungerar, men man behöver förstå vad AI-verktyget gör och behöver förstå och kunna utvärdera resultaten från AI-verktyget.

Var i Sverige, och utomlands, kan jag jobba?

Hedda: Om vi kollar lite geografiskt. Nu är vi ju i Lund i Skåne, men alla kanske inte kommer härifrån eller tänker arbeta här. Kan man jobba var som helst som naturvetare, eller finns det vissa ställen där de behövs mer eller mindre? Kan vi utomlands också?

Karl: Det kan man väl säga, att våra naturvetenskapliga kompetenser är gångbar i hela världen, mycket av den i alla fall, och också på olika ställen inom Sverige. Så man har goda möjligheter att ta med sig kunskapen utanför Lund eller utanför Sverige. En sak vi ser nu är en stark utveckling i norra Sverige, där det i alla fall bedöms att det kommer att behövas väldigt mycket kompetens i framtiden. Där kommer det behövas naturvetenskaplig kompetens – både i fråga om processen, i gruvnäringen eller i industriprocesser, men också i byggandet av övriga samhället. Det behövs geologer eller miljövetare för att göra bedömningar av var man ska anlägga nästa fabrik, nästa sjukhus, eller vad det nu är för någonting. Många av våra utbildningar har en väldigt tydlig internationell prägel också. Vi har internationella föreläsare och vi har program på engelska. Vi har också många program där man åker utomlands och jobbar utomlands inom programmet, så man får redan i utbildningen en internationell aspekt, kanske mest på masternivå.

Malin: Vi tar ju också in många internationella studenter, både på doktorandnivå och till masterprogrammen, så där blir ju ett utbyte redan på den nivån. Det finns jättestora möjligheter att åka på utbyte och läsa en del av sin utbildning utomlands. Det är verkligen någonting som man ska utnyttja, för det är en unik möjlighet.

Hur landar jag jobbet – och vad ska jag ha för lön?

Hedda: Nu har vi pratat mycket om vad man har för färdigheter och var man kan arbeta. Men sedan finns det ju en del som handlar om att få det här jobbet också, och jag vet många som har jättebra egenskaper och kunskaper men som tycker att det är lite tufft att hitta jobbet. Har ni något tips på hur man gör för att öka sin möjlighet att få ett jobb som man vill ha?

Karl: För det första så är det ju tufft. Dels är det en ganska stor omställning att gå från studier till ett jobb, och sedan är det ju inte alltid jättelätt att få det första jobbet. Det kanske bästa tipset är att bygga kontaktnät och inte vara rädd för att utnyttja sina kontaktnät. Dessa kan man bygga på olika sätt. Man kan bygga dem via alla studenter och kompisar på kurserna, men också via plattformar som LinkedIn. Och förstå hur de som anställer jobbar. Det är inte alla jobb som blir utlysta på Platsbanken, utan många jobb kommer att tillsättas via andra kanaler och informationen kommer att spridas via andra kanaler. Kanske framför allt på LinkedIn, som den professionella digitala kanalen, men också i informella kanaler. Så bygg kontaktnät, det är väl en sak. Och var aldrig rädd för att lyfta telefonluren och ringa till personer.

Malin: Man ska också veta att arbetsgivarna upplever att det är svårt att hitta rätt arbetskraft många gånger. Så delvis handlar det om att man ska träffa varandra på rätt sätt. Vi hade till exempel en stor arbetsmarknadsmässa i våras, och där upplevde vi att alla företag som var med uppskattade otroligt mycket att träffa våra studenter och att verkligen få stå och prata med dem. De hittade varandra på ett sätt som vi bara kunde hoppas på.

Hedda: Kul att höra! Och om man nu, som jag till exempel, är lite i slutfasen och letar efter jobb, finns det något stöd man kan få från fakulteten eller från universitet i att öka sina chanser att hitta ett jobb?

Malin: Ja, alltså ett tips är ju att gå på den här arbetsmarknadsmässan. Sedan ger vi också seminarier och workshoppar. Det är till exempel viktigt att träna sig på att skriva ett bra CV – hur kan man tänka där, hur ska man beskriva alla sina kompetenser, och hur ska det vara upplagt? Det kan man få praktisk hjälp med. Sedan har vi ett seminarium om just plattformen LinkedIn. Och det är samma sak där, att man behöver rätt mycket kunskap för att kunna nå ut och veta vad som ska stå på vilka ställen för att det ska vara lätt för en arbetsgivare att hitta.

Karl: Och en sak man lär sig på våra workshoppar är hur man ska tänka kring de här kompetenserna. En sak man ska komma ihåg när man söker jobb är att arbetsgivaren letar efter ämneskompetenser såklart, ämneskunskaper, och de studenter som utbildas hos oss har väldigt mycket och väldigt bra ämneskunskap. Men i ansökningsprocessen gäller det också att kunna visa att man kan omsätta sin ämneskunskap, och som student hos oss är man tränad i projektledning, kommunikation och samarbete – alla de andra sakerna som är viktiga och dem bör man också lyfta fram. Det kanske också behöver påpekas för arbetsgivarna att jag är geolog, men jag kan också jobba i ett team här, eller vad jobbet nu gäller.

Malin: Naturvetarna är väldigt värdefulla på arbetsmarknaden. Vi måste liksom förstå detta – att arbetsgivarna är glada när de hittar rätt person. Och försök vara lite modig, det tycker jag är ett bra tips. Jag menar, vad ska gå fel? Det är liksom bara att testa.

Hedda: Just när du säger var modig, en sak som kan vara lite läskigt och svårt är ju att förhandla lön. Hur ska man tänka om jag nu skrivit på min LinkedIn, jag fick tag på rätt arbetsgivare, och nu är det dags att förhandla lön?

Hur ska jag tänka kring lön?

Malin: Jo, men då tror jag faktiskt att det finns ett bra tips, för via fackförbundet Naturvetarna, där man kan gå med också som student, tror jag att man får precis de tips man behöver när det gäller de frågorna.

Karl: Och var inte så rädd där heller. Titta på var löneläget ligger generellt och begär en lön som ligger i linje med det, eller lite över det.

Hedda: Jag är jätteoptimistisk för min framtid nu. Det känns bra att höra att det finns bra möjligheter på arbetsmarknaden. Man kanske ska ha med sig i bagaget att det kan vara en lite svår övergång, men om man bara tar till sig de här tipsen och vetskapen att arbetsgivaren kanske inte heller har det så lätt med att hitta rätt kompetens, så kan man försöka hitta de här gemensamma kanalerna. Och kanske även ta hjälp av stödet som finns på universitetet och bygga ett bra kontaktnät.

Malin: Jättebra sammanfattning!

Karl: Så är det verkligen.

Hedda: Tack så mycket! Något sista som ni känner att ni vill tillägga?

Malin: Jag har aldrig ångrat att jag har läst naturvetenskap. Det har varit en bra grund i massor av olika sammanhang.

Karl: Jag skulle säga: var lagom strategisk, men utnyttja också tillfället när man är student och utveckla de andra sakerna. Det kan hända att den här kursen, som kanske verkar helt skild från den naturvetenskapliga utbildningen, visar sig vara viktig. Är man till exempel intresserad av konsthistoria så ska man läsa det. Det finns naturvetare som jobbar med konsthistoria.

Hedda: Då får vi se om det är där ni hittar mig om några år, konsthistoria. Man vet aldrig! Tack så jättemycket både Malin och Kalle för att ni kom hit och ville dela med er.

Malin: Tack för att vi fick komma!

Karl: Tack så mycket!