Det blev storslam för klimatmodelleringen i år, är du förvånad?
– Det är mycket positivt att den uppmärksammas på detta sätt. Dagens klimatmodellering synliggörs ju redan en del i samband med att olika delrapporter från FN:s vetenskapliga klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) släpps. Men det kan aldrig bli för mycket fokus. Det här priset är viktigt eftersom det lyfter fram att modellerna bygger på en fundamental förståelse för atmosfärens och jordsystemets fysik.

Vad kan vi lära oss av pristagarnas forskning?
– Att vi exempelvis hade kunskap om riskerna med ökande halter av växthusgaser långt innan vi såg de klimatförändringar vi idag pratar om och som vi förväntar oss ska öka i framtiden. Den grundläggande fysikaliska förståelsen fanns alltså först, långt innan vi såg effekterna.

Vilken klimatmodelleringsforskning bedrivs vid Lunds universitet?
– Forskningen sker bland annat inom det strategiska forskningsområdet MERGE där jag är biträdande koordinator. Våra specialområden är dynamisk vegetationsmodellering, aerosoler i klimatmodeller och avancerade matematiska modeller för utvärdering av både modeller och klimatdata.

Text: Johan Joelsson.

Fakta – årets fysikpristagare

Syokuro Manabe och Klaus Hasselmann får hälften av fysikpriset på drygt tio miljoner kronor med motiveringen: ”för fysikalisk modellering av jordens klimat, kvantitativ analys av variationer och tillförlitlig förutsägelse av global uppvärmning”. Den andra hälften av priset går till Giorgio Parisi för ”upptäckten av hur oordning och fluktuationer samverkar i fysikaliska system från atomära till planetära skalor”. Syokuro Manabe besökte Lund 2018 i samband med att han tilldelades Crafoord-priset.