Hur framtidens vindkraftparker ska konstrueras för att leverera maximalt med energi i takt med att klimatet förändras är en komplex fråga. Men svaren kan finnas i det förflutna. Det menar i alla fall geologiforskaren Jesper Sjolte vid Lunds universitet som har fått medel från Energimyndighetens forskningsprogram VindEL. Under fyra år ska han bland annat studera borrkärnor från Grönland och tusenårig årsringsdata från europeiska träd för att ta fram möjliga scenarier över hur vindstyrka och vindriktning kommer att påverkas i framtiden. Genom att hämta information från historien kommer han att utvärdera de nyaste och mest moderna klimatmodellerna utifrån hur bra de har simulerat väder och vindar under de senaste 1 000 åren.
– Vår hypotes är att de modeller som ger de bästa resultaten för de senaste 1 000 åren också kommer att vara bäst gällande framtidsscenarier eftersom båda är beroende av långsiktiga förändringar i vädermönster, säger Jesper Sjolte.
Arbetet kommer att göras med hjälp av isotopdata från iskärnor och årsringar som med en statistisk metod kopplas till en klimatmodell. Utifrån denna data ska Jesper Sjolte och hans kollegor vid universiteten i Stockholm, Göteborg och Köpenhamn samt Swansea University och Alfred Wegener Institut i Bremerhaven också undersöka om de nuvarande observerade vädermönstren har förändrats jämfört med vädermönster från den förindustriella perioden som forskarna kommer att rekonstruera.
– Vi hoppas att vårt arbete ska leda till att framtidens vindkraftparker blir så effektiva som möjligt. Det känns roligt att här så tydligt kunna bidra till samhällsnyttan, säger Jesper Sjolte.
Text: Johan Joelsson.