Eftermiddagssolen från Sölvegatan flödar in genom fönstren och reflekteras i Karin Halls datorskärm. Naturvetenskapliga fakultetens prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, tillika professor på institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap (INES), tar en djup klunk kaffe. Hon har precis avslutat ett digitalt möte med en av sina masterstudenter som undersöker hur musselbeståndet i Medelhavet kommer att påverkas av framtidens klimatförändringar. Det är fredag. Men inte vilken fredag som helst. Det är den sista arbetsdagen med restriktioner. Karin Hall lutar sig tillbaka och drar sig till minnes de där yrvakna marsveckorna förra året då en av fakultetens studenter insjuknade i covid-19 och universitetet gick över till distansundervisning.
– Allt gick så snabbt där i början. Det var stressigt och vi var tvungna att fatta många beslut på volley. Den digitala omställningen fick en rivstart som den aldrig fått om vi inte blivit tvingade in i den, säger Karin Hall.
Det hörs skratt utifrån fakultetsfoajén. En grupp astronomistudenter sitter vid ett bord och diskuterar en hemuppgift bland kaffekoppar, inplastade smörgåsar och boktravar. Efter ett och ett halvt år är sorlet en del av vardagen igen.
Jag var rädd att den sociala isolationen skulle påverka studieresultaten negativt. Men statistiken visar att studenterna faktiskt klarat sina kurser lika bra som tidigare. Nu ser vi dock att smittspridningen ökar igen, så det är viktigt att inte ta ut segern i förskott, säger Karin Hall.
Det var inte bara studenterna som hastigt och lustigt fick gå i närkamp med glappande headsets, svajig internetuppkoppling och lömska mute-knappar i Zoom. Personalen på institutionerna fick dra ett tungt lass.
– Att undervisa är i normala fall som att springa framför ett accelererande tåg trots att vi gör vad vi kan för att skala av rapporteringskrav och administration. Omställningen innebar en stor press för många. Men idag är jag oerhört imponerad och tacksam över hur bra lärarna och studenterna hanterade allt, säger hon.
Hur kommer då pandemin att prägla grundutbildningen de kommande åren? Karin Hall är övertygad om att de tekniska och kommunikativa landvinningar som gjorts kommer att fördjupas och utvecklas ytterligare. Blandade lärmiljöer – blended learning – håller redan på att slå igenom på bred front. Men omställningen handlar inte bara om digitala kommunikationsverktyg som Teams och Zoom. Den handlar, enligt Hall, även om att förkovra sig inom det digitala lärandet och använda de digitala möjligheterna inom pedagogiken.
Till vårt uppdrag hör att utbilda studenter som kritiskt kan granska sin omvärld. När världen blir mer digitaliserad är det viktigt att man kan förhålla sig till digital data och digital information. Det är en demokratifråga. Jag vill att alla studenter ska ha möjlighet att utveckla kunskaper inom det digitala området utifrån sina olika ämnesområden, säger Karin Hall.
Idag arbetar universitetet utifrån de av statsmakterna fastslagna temaområdena ”breddad rekrytering” och ”det livslånga lärandet”. Säkert finns dessa med i åtskilliga år framöver. Men vilka andra teman kan komma att bli aktuella? I Karin Halls kristallkula syns riktade satsningar på allt ifrån artificiell intelligens (AI), dataanalys och beräkningsvetenskap till miljö och klimat.
– Om jag ska sia om framtidens universitetslärare så tror jag att de antagligen kommer att ha en mer omfattande pedagogisk utbildning för att möta framtidens förväntningar på högskoleutbildning. Förväntningarna kommer säkert också att öka när det gäller sammanflätningsfrågor och hur vi samverkar med det omgivande samhället inom utbildningen, säger hon.
Forskningslandskapet är ett ord som ibland kommer upp i debatten. Karin Hall efterlyser en diskussion även om grundutbildningslandskapet. Trots att detta landskap historiskt varit mer statiskt tror hon att det i framtiden kommer att finnas en större dynamik med fler riktade extrasatsningar.
I framtiden kanske vårt ramanslag bara utgör en del av finansieringen av vår grundutbildning. Vi måste vara förberedda på att mycket kan förändras, säger Karin Hall.
En annan satsning som Karin Hall tror kommer att stärka naturvetenskapliga fakultetens grundutbildning är planerna på en tätare samverkan mellan biologiska institutionen, Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap (INES) samt geologiska institutionen. Det så kallade BioCIG-samarbetet är, menar Hall, ett klokt sätt att planera inför framtiden.
– Vi måste bli vassare och profilera oss gemensamt inom miljö- och klimatområdet. Jag hade gärna sett en institutionssammanslagning. Fakultetens etablering på Brunnshög innebär nya möjligheter för utvecklingen på Sölvegatan, säger Karin Hall.
Men INES och geologi flyttade ju ihop 2010 för att redan året därpå separera. Vad talar för att det amorösa samboförsöket ska lyckas den här gången?
– Jag var biträdande prefekt på den då sammanslagna institutionen och tror inte att tiden var riktigt mogen då. Nu är det tydligare att institutionerna hade gynnats av en djupare samverkan. Jag ser stora utvecklingsmöjligheter för grundutbildningen. Tänk vilken gemensam styrka vi hade fått, säger Karin Hall.
Text och foto: Johan Joelsson