Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Uråldrig is från Grönland och Antarktis vittnar om mystisk solstorm

Solen. Foto.
Ny studie visar att solen kan storma även under sina passiva faser. Foto: National Aeronautics and Space Administration (NASA), Solar Dynamics Observatory, Aerospace Industries Association, Lockheed Martin Solar and Astrophysics Laboratory.

Genom analyser av borrkärnor från Grönland och Antarktis har ett forskarlag lett från Lunds universitet hittat spår av en extrem solstorm som inträffade för cirka 9 200 år sedan. Det som förbryllar forskarna är att stormen ägde rum under en av solens mer passiva faser, då man tidigare trott att jorden var mindre exponerad för sådana händelser.

Solen är en förutsättning för allt liv på jorden. Men vår livgivande följeslagare kan också orsaka problem. När det råder kraftig aktivitet på solens yta frigörs mer energi. Den kan ge upphov till geomagnetiska stormar som i vissa fall kan orsaka störningar på jorden i form av exempelvis strömavbrott och kommunikationsstörningar. När solstormar äger rum är svårt att förutspå. Men den nuvarande förväntningen är att de är mer sannolika under solens aktiva fas, eller solens maximum, under den så kallade solfläckscykeln. Men i en ny artikel, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications, kan ett internationellt forskarlag visa att detta kanske inte alltid är fallet för de mycket stora stormarna.

– Vi har studerat borrkärnor från Grönland och Antarktis och upptäckt spår av en enorm solstorm som för cirka 9200 år sedan slog hårt mot jorden under en av solens passiva faser, säger Raimund Muscheler, geologiforskare vid Lunds universitet.

Borrkärna av is. Foto.
Avancerade analyser av borrkärnor ledde forskarna rätt. Foto: Raimund Muscheler.

Forskarna har dammsugit borrkärnorna efter toppar av de radioaktiva isotoperna beryllium-10 och klor-36. Dessa produceras av högenergetiska kosmiska partiklar som når jorden och kan sedan lagras i is och sediment.

– Det är ett avancerat analysarbete. Därför blev vi glatt överraskade när vi hittade en sådan topp som indikerar en hittills okänd gigantisk solstorm i samband med låg solaktivitet, säger Raimund Muscheler.

Internationell riskbedömning

Om en solstorm av den digniteten hade träffat jorden idag hade den med stor sannolikhet fått förödande konsekvenser. Förutom strömavbrott och strålningsskador på satelliter hade den kunnat innebära en fara för luft- och rymdfart samt en kollaps för olika kommunikationssystem.

– Dessa enorma stormar är för närvarande inte tillräckligt inkluderade i den internationella riskbedömningen. Det är av yttersta vikt att analysera vad dessa händelser skulle kunna innebära för dagens teknologi och hur vi kan skydda oss, säger Raimund Muscheler.

Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i studien: British Antarctic Survey, Alfred Wegener Institute for Polar and Marine Research, University of Göttingen, University of Bern, Swiss Federal Institute of Aquatic Science and Technology, Laboratory of Ion Beam Physics ETH Zürich.

Studien publiceras i tidskriften Nature Communications.

Läs studien ”Cosmogenic radionuclides reveal an extreme solar particle storm near a solar minimum 9125 years BP" på tidskriftens webbplats

Text: Johan Joelsson.