Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Unga forskare vill påverka globala beslut om biologisk mångfald

Porträtt. Foto.
Maria Blasi Romero tog med sitt drivkraft och engagemang till FN:s partskonferens om biologisk mångfald, COP15, i Montreal. Foto: Kennet Ruona.

Vi måste prioritera naturen även om det finns andra motstridiga intressen – den biologiska mångfalden är viktig för alla på planeten och avgörande för människors hälsa och välfärd. Det säger Maria Blasi Romero, forskare i biodiversitet och bevarandevetenskap vid Lunds universitet.

– Jag åkte till COP15 för att lära mig mer om processerna och hur jag kan dela med mig av min forskning till de som kan använda resultaten och påverka, säger Maria Blasi Romero.

Vetenskap hör inte hemma i slutna seminariesalar. Forskning ska delas så att samhället får mer kunskap och kan bidra till bättre beslutsfattande och politik menar Maria Blasi Romero. Denna starka drivkraft och engagemang hon tog med sig till FN:s partskonferens om biologisk mångfald, COP15, i Montreal i december 2022.

Över 15 000 deltagare samlades under två veckor för att nätverka, förhandla och bidra till ett nytt ramverk för att hejda förlusten av arter och ekosystem. Att krisen för biologisk mångfald är akut är väl känt och senaste index från Living Planet visar att bestånden av fåglar, däggdjur, groddjur, kräldjur och fiskar har minskat med nästan 70 procent sedan 1970.

Miljöpolitiken behöver modellering

Ett nytt globalt ramverk antogs på COP15 där fyra tillståndsmål och tjugotre åtgärdsmål som ska uppnås till 2050 slogs fast. Förutom målen togs också beslut om indikatorer för uppföljning och planer för finansiering.

– De miljöpolitiska problemen kräver data och stark evidensbaserad modellering som stöd för beslut. Min forskning bidrar till detta mål, framhåller Maria Blasi Romero.

Att forskare utvecklar och prövar förklaringar med hjälp av modeller är allt vanligare som verktyg för att förutsäga hur komplexa system beter sig, som t ex vädret eller olika ekosystem.

Vi har inte mycket tid och vi har mycket att göra under de kommande åren

Maria Blasi Romeros forskning fokuserar på modellering av pollinatörer i jordbrukslandskap. Insektspollinatörer spelar en mycket viktig roll i ekosystemet och i produktionen av livsmedel. Dessa pollinatörer minskar dock i antal i hela världen, främst på grund av intensifiering av jordbruk och klimatförändringar.

I hennes senaste projekt studerar hon hur den biologiska mångfalden i delvis naturliga gräsmarker påverkas av hur intensivt jordbruksmarken runt omkring används.

– Jordbruket är en av de främsta orsakerna till att livsmiljöer försvinner. Vi måste avsätta mark för såväl biologisk mångfald som för att producera livsmedel. Tillgång till mark är begränsad och vi utforskar olika sätt att kunna tillgodose båda målen.

I projektet försöker forskarna avgöra om det trots negativa effekter av ett intensifierat jordbruk också kan finnas en oas av biologisk mångfald med välmående gräsmarker. Projektet kombinerar data som samlas in på plats, fjärranalys med satellitbilder samt modellering.

Ingen plan – ingen effekt

Ett av huvudmålen i det globala ramverket är att 30 procent av jordens markområden, vatten och hav ska bevaras och förvaltas effektivt senast år 2030. Enligt Maria Blasi Romero är det ett bra mål, men hon understryker att det inte får stanna vid ett mål på pappret.

Innan Maria Blasi Romero påbörjade sina doktorandstudier arbetade hon med den globala databasen över skyddade områden för International Union for Conservation of Nature, IUCN. Det blev uppenbart för henne att många områden som påstods vara skyddade endast var så på pappret.

– Vissa skyddade områden saknade en skyddsplan och andra hade en plan som inte följdes. Efterlevnad av regelverken är en viktig del som måste lösas om vi vill uppnå det här globala målet, säger Maria Blasi Romero och fortsätter: Det är också oerhört viktigt att erkänna hävden hos lokalsamhällen och ursprungsbefolkning så att mark inte tas ifrån dem.

Att föra samman vetenskap och samhälle

Ett problem för många forskare är att även om de skulle vilja kommunicera sina resultat och påverka beslutsfattande saknar de plattformar, tid och incitament för att göra detta. Det nuvarande belöningssystemet för forskare som vill få forskningsanslag är fortfarande att publicera mycket, inte att delta i samspelet mellan vetenskap och samhälle.

– Jag både älskar vetenskap och vill veta vad som står på spel på den internationella agendan och vad vi som kunskapsproducenter kan göra, understryker Maria Blasi Romero. I de föreläsningar på masterkursnivå som jag håller tar jag upp utbyte mellan vetenskap och samhälle.

Hon är engagerad i YESS, Young Ecosystem Services Specialists. Det är ett globalt nätverk där unga forskare inom området ekosystemtjänster kan utbyta idéer och få tillgång till utbildning och kompetensutveckling när det gäller vetenskap och praktisk tillämpning. Nätverket utforskar olika former av samarbeten, innovativ forskning och erfarenheter av kritiskt tänkande samt forskningskommunikation.

– Vi hade bra diskussioner på COP15, berättar Maria Blasi Romero och betonar värdet av att vara på plats för att lära sig rätt terminologi och hur man deltar i informella möten. Tillsammans med YESS organiserade hon två sidoevenemang under konferensen. De hade digitala möten före evenemangen för att hjälpa varandra att navigera i COP-världen och sågs sedan på plats.  

Dags att värdera naturen annorlunda

Nästa COP om biologisk mångfald kommer att äga rum 2024. Grupperna och nätverken kommer att fortsätta sina diskussioner och utbyta idéer om mätmetoder och uppföljning. Krisen för biologisk mångfald är nära länkad och sammanvävd med klimatkrisen och tvärvetenskapligt samarbete kommer troligtvis att öka.  

Utöver att arbeta med att bevara och skydda värdefulla livsmiljöer, så måste det finnas åtgärder som ändrar de drivkrafter som ligger bakom förlusten av biologisk mångfald, anser Maria Blasi Romero. Det handlar om vilken teknik vi använder, våra ekonomiska modeller och hur vi fattar beslut.

– Vi har inte mycket tid och vi har mycket att göra under de kommande åren, konstaterar Maria Blasi Romero och framhäver att vi bör ha djärva och realistiska mål på dessa områden, för om vi inte ändrar vårt konsumtions- och levnadssätt så har vi ingen chans.

Text: Marianne Loor.