Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Trädgårdsjorden som får växterna att trivas – expertens bästa tips

Pallkrage. Foto.
En frisk trädgårdsjord ger växterna rätt förutsättningar att utveckla starka rötter, ta upp näring och stå emot torka och sjukdomar. Foto: Markus Spiske via Unsplash

Vad kan du göra med jorden för att få växterna i din trädgård att trivas? Professorn i markbiologi och jordexperten Håkan Wallander svarade nyligen på tittarfrågor om jord. Se sändningen i efterhand eller läs ett urval av vad som sades nedan.

Vanligaste misstaget – och lösningen

Det vanligaste misstaget är att låta jorden ligga bar, enligt Wallander. Då kan jorden eroderas, blåsa bort och skadas – den lakas också ur på liv. Lösningen är att täcka jorden med döda växtdelar och annat organiskt material. Då får mikrolivet i marken föda. Levande växter är också bra eftersom rötterna utsöndrar ämnen som mikroorganismer gillar.

Värna samarbetssvampar

Växternas kanske bästa vän i jorden är mykorrhiza-svampar. De kan liknas vid förlängda rottrådar som, till skillnad från rötterna, kan suga upp näringsämnen som rötterna inte förmår tillgodogöra sig på egen hand. I utbyte får svamparna kolhydrater och ibland fetter från växten. Var därför lite försiktig med att röra om i jorden i onödan så att mycelet inte trasas sönder. Växter och svampar har alltid samarbetat och var en förutsättning för att växter en gång kunde ta sig upp på land.

Skippa köpt mykorrhiza

I trädgårdshandeln säljs preparat för att strö på rötter före plantering med syfte att gynna mykorrhiza-tillväxt. Men de fungerar sällan, enligt Håkan Wallander – och tur är det. Det finns flera tusen svamparter, men endast tre–fyra har man lyckats odla i labb. Hade man lyckats ympa in dessa i växter skulle det finnas risk för invasivt mycel. Bättre är att i stället kicka igång svamphyfer som finns naturligt i jorden, till exempel med kväverik kompost och hög mullhalt.

Gödsla smart

Växter behöver kontinuerlig tillförsel av näring. Undvik att gödsla för mycket eftersom det försvårar för de nödvändiga samarbetssvamparna att växa till sig – det är med andra ord bättre att växten får i sig näring via mycel. Inte sällan behöver man ändå tillföra näring, särskilt kväve som inte finns naturligt i berggrunden och behöver återföras. Till exempel behöver snabbväxande grönsaker mycket kväve. Det bästa är att tillföra ett organiskt medel som bryts ner sakta och utsöndrar näringen kontinuerligt.

Guldvatten...

... har med rätta blivit ett populärt gödslingsmedel, tycker Håkan Wallander. Det vill säga urin blandat med cirka tio delar vatten. Helt gratis och med hög kvävehalt. En fråga Wallander ofta får är om läkemedelsrester kan ställa till det, men enligt honom är det inte bättre att spola ut dem i avloppet eftersom de i hav och bäckar bryts ner långsamt. Kommer de ut i livskraftig jord med mycket mikroorganismer bryts de ner snabbare. Och det är ingen hälsofara att äta grönsaker som har vattnats med guldvatten, tillägger han.

Vattna smart

Droppbevattning på kvällen är effektivare än vattenspridare på dagen. Täckodling förhindrar snabb avdunstning och är bra även av andra skäl (utöver möjligen sniglar). 

Läs på om växternas naturliga miljö

Ibland sägs att vissa växter är mer näringskrävande än andra. Det är lite vilseledande, enligt Håkan Wallander, eftersom alla växter egentligen behöver ungefär samma mängd näring. Ängsväxter vill till exempel ha lika mycket näring som tomater och dahlior. Snarare handlar det om att växter är anpassade till olika miljöer där till exempel ängsväxter är dåliga på att konkurrera om det finns mycket näring. Ängsväxter i kruka med mycket näring hade trivts utmärkt, givet att det inte fanns konkurrerande gräs.

Håkan Wallander tar en av sina favoritväxter, rhododendron, som exempel. Det är en ljungväxt med god förmåga att samarbeta med svampar för att komma åt hårt bundet kväve. Om man gödslar finns risk att denna förmåga försämras. Bättre är att i stället imitera ljungmiljön genom att lägga på ett lager bok- och eklöv som bryts ner långsamt och ger en svag och kontinuerlig näringstillförsel samtidigt som växtens mycel får chans att växa till sig – och ogräset hålls undan.

Odla egen svamp?

Utöver samarbetssvampar finns nedbrytningssvampar. I ett mörkt fuktigt hörn i trädgården kan man odla exempelvis shiitake eller ostronskivling i en hög med flis eller löv. Utöver att du kan skörda din egen matsvamp får du ett perfekt jordförbättringsmedel, tipsar Wallander.

Se hela sändningen

I sändningen utvecklar Håkan Wallander sina resonemang om trädgårdsjord, växtnäring och mikroliv, och delar med sig av fler praktiska råd för odlingen.

Om nyhetsbrevet Apropå

Den här artikeln är publicerad i nyhetsbrevet Apropå från Lunds universitet. Där kommenterar några av universitetets 5 000 forskare aktuella samhällshändelser samt belyser viktiga, och ibland bortglömda, frågor.

Innehållet i artikeln är fritt att återpublicera i sin helhet, eller i delar, så länge källa anges.

Läs mer om nyhetsbrevet (lu.se)

Vad är jord?

Jord kan förenklat beskrivas som en blandning av mineralpartiklar (från vittrad berggrund, till exempel sand, silt och lera) och nedbrutna växtdelar (mull). Därtill finns i jorden ett enormt mikroliv, särskilt i jord med mycket mull, och som vi ännu inte fullt ut förstår omfattningen av. Här ingår till exempel bakterier, svampar, protozoer och nematoder. Vissa bryter ner organiskt material medan andra samarbetar med växternas rötter, vilket är avgörande för jordens bördighet.