För tolv år sedan, 2009, beskrev marinbiologen Charles Anderson hypotesen. Han hade då observerat segeltrollsländor (Pantala flavescens) på Maldiverna, som hade flugit in från vad han antog var Indien. När de lyfte igen flög de mot Östafrika. Hypotesen har förblivit en hypotes och inte förrän nu har forskare bestämt sig för att undersöka den.
För små för sändare
Segeltrollsländorna är för små för att det ska gå att sätta sändare på dem. För att testa hypotesen har forskarna istället undersökt de fysiologiska aspekterna och räknat ut hur länge en segeltrollslända skulle kunna hålla sig i luften med den energi som den kan lagra i kroppen. Forskarna har dessutom med hjälp av meteorologiska vindmodeller undersökt om det finns vindar som kan underlätta flytten i båda riktningarna.
– Vår studie visar att den här flytten från Indien till Östafrika faktiskt är möjlig. Men segeltrollsländan klarar inte av det enbart med hjälp av fettet den kan lagra i kroppen, det krävs gynnsamma vindar också och det finns under vissa perioder på året, säger Johanna Hedlund vid Lunds universitet.
Enligt de simulerade flyttförsöken i vindmodeller skulle ungefär 15 procent av sländorna klara av flytten från Indien till Afrika på våren. På hösten är det 40 procent som skulle kunna lyckas med samma flytt i motsatt riktning.
200 mil över öppet hav
Att sländorna alls kan klara det är imponerande, menar hon och hennes kollegor. Inte minst med tanke på att segeltrollsländans flytt över Indiska oceanen är den längsta i djurvärlden sett till djurets storlek.
– Vi har kommit mycket närmare att lösa gåtan med hur en liten trollslända som bara väger 300 milligram kan korsa 200 mil öppet hav, säger Johanna Hedlund.
Även andra djur är beroende av gynnsamma vindförhållanden när de flyttar. Två exempel är amurfalken och jakobinskatgöken som även de flyger över Indiska oceanen. Forskarna bakom den aktuella studien varnar för att klimatförändringar kan komma att påverka fåglarnas och segeltrollsländans möjligheter i framtiden. Risken är att vindmönstren förändras när ytvattnet värms upp.
Studien är viktig på flera sätt, menar forskarna. Dels skapar den förståelse för vilka avstånd en av djurvärldens minsta migranter kan röra sig över, dels ökar den kunskapen om hur djur som flyttar kan sprida sjukdomar men också bidra till ekosystemtjänster på vitt skilda håll i världen.
Studien är ett samarbete mellan Lunds universitet, universitetet i Exeter, Stockholms universitet och Nanjings jordbruksuniversitet i Kina. Studien publicerades nyligen i en specialutgåva av tidskriften Frontiers in Ecology and Evolution.
Läs den vetenskapliga studien – frontiersin.org
Text: Jan Olsson.