International Union of Geological Sciences är en av världens största vetenskapliga organisationer och har sedan 2022 pekat ut objekt, platser och områden som är särskilt värdefulla och avgörande för vår förståelse av jordens uppbyggnad och utveckling. De utgör därför vårt geologiska arv, både på internationell och på nationell nivå.
– Lagerföljden i Hällekisbrottet utgör nu en internationellt viktig referenssektion, och att det är forskning i Lund som ligger bakom utnämningen känns väldigt trevligt, säger Per Ahlberg, professor emeritus vid geologiska institutionen.
I Hällekisbrottet kan man se 40 meter av Kinnekulles mäktiga lager av kalksten, den så kallade ortoceratitkalkstenen. Den är tydligt skiktad med olika färgskiftningar och är rik på fossil av bland annat bläckfiskar och trilobiter som levde i havet för omkring 470–460 miljoner år sedan. Kalkstenarna i Hällekisbrottet är synnerligen välbevarade och bygger upp en ovanligt komplett och lättillgänglig lagerföljd som ligger till grund för uppfattningen om den geologiska och biologiska utvecklingen under perioden ordovicium för 485–444 miljoner år sedan. I lagerföljden finns det också mineralpartiklar som utgör rester av meteoriter och avspeglar uppbrytningen av en större himlakropp i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter för nästan 470 miljoner år sedan. Hällekisbrottet ligger i Platåbergens geopark, som 2022 blev utsedd till Sveriges första Unesco-geopark.
– Förhoppningsvis kommer detta geologiska arv bidra till att fler får upp ögonen för geologi och vad de unika platåbergen i Västergötland kan berätta om jordens och livets långa historia, säger Per Ahlberg.
Text: Johan Joelsson
