Nettokoldioxidflödet i en våtmark styrs av balansen mellan upptag genom fotosyntes och emissioner via främst nedbrytning. Det har länge varit känt att klimatförändringar påverkar dessa processer. Vilken effekt stigande temperaturer har på kolupptaget i världens nordliga våtmarker har däremot inte klarlagts. Men i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change har ett internationellt forskarlag, där Lunds universitet ingår, studerat långvariga koldioxidflöden i nordliga våtmarker på tre kontinenter. Studien visar att kolbalansen är känslig för när under växtsäsongen som uppvärmning sker.
– Om uppvärmningen sker under tidig sommar har det en positiv effekt på växternas produktivitet och nettokolupptaget kan bibehållas eller rent av öka. Men om den i stället sker under sensommaren kan det leda till sjunkande grundvattennivåer, ökad markrespiration och minskat kolupptag, säger Patrik Vestin, naturgeografiforskare vid Lunds universitet.
Ökad sårbarhet under sensommaren
Det räcker alltså inte att bara studera våtmarkernas ekosystem på årsbasis. För att bättre förstå de nordliga våtmarkernas roll i klimatsystemet måste man undersöka hur säsongsvariationen i temperatur påverkar kolupptaget. Områden med tydlig ökning av lufttemperatur under tidig sommar, exempelvis centrala Sibirien, verkar vara mindre känsliga mot klimatförändringar än områden som oftare utsätts för höga temperaturer under sensommaren.
– Det var förvånande att kopplingen mellan kolupptag och säsongsvariationer i lufttemperatur var så tydlig. Här såg vi ett betydligt starkare samband än när vi enbart studerade årsmedelvärden i lufttemperatur, säger han.
Viktigt verktyg för beslutsfattare
De nya resultaten kan bli användbara när det kommer till att undersöka hur effektivt det är att återskapa våtmarker som klimatåtgärd. Nyttan av våtmarker i områden som i framtiden har torka på sensommaren är sannolikt mindre än vad man tidigare trott. Patrik Vestin menar att resultaten också kan ge en djupare förståelse för hur man ska tolka storskaliga trender i kolupptag i en nära framtid.
– Det finns stora osäkerheter kring hur klimatförändringar påverkar kol lagrat i våtmarker och hur det framtida kolupptaget i dessa kommer att se ut. Vår studie bidrar med viktig kunskap kring nordliga våtmarkers klimatnytta och roll i klimatsystemet under kommande decennier, säger Patrik Vestin.
Förutom Lunds universitet har ett drygt 20-tal lärosäten och organisationer deltagit i arbetet.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change.
Text: Johan Joelsson.