Att pollinerande insekter är avgörande för ekosystemens funktion och människans matförsörjning har nog inte undgått någon. Samtidigt är många pollinerande arter hotade eller på tillbakagång.
År 2018 sjösatte Naturskyddsföreningen kampanjen Operation: Rädda bina, för att få allmänheten att engagera sig genom att skapa mer gynnsamma miljöer i privata trädgårdar. De insatser som det uppmanades till var att anlägga en äng, skapa en blomsterplantering eller sätta upp ett bihotell. Omkring 11 000 svenskar svarade på uppmaningen och nu har forskare från Lunds universitet utvärderat åtgärderna.
– Vi vet att många privatpersoner vill engagera sig för pollinatörer. Här har vi velat undersöka åtgärder som allmänheten själv väljer att göra i sin trädgård, och hur dessa kan ge bäst effekt, säger Anna Persson, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet och en av de ansvariga bakom studien.
Äldre och artrika miljöer bäst
Resultatet visar att det gav störst positiv effekt på mängden pollinerande insekter om man i sin trädgård hade en äng med ett större antal blommande arter. När det gäller planteringar var det gynnsamt om de var äldre och också täckte en större yta. Bihotell i sin tur blev oftare bebodda om de låg i blomrika trädgårdar, om de var äldre, och om bohålen var max en centimeter i diameter.
Anna Persson menar studien är viktig för att kunna ge rätt instruktioner till dem som på egen hand vill göra en insats för pollinatörer.
– Till exempel kan vi visa att det lönar sig att skapa stora och artrika ängar och planteringar och att det är viktigt att inte ge upp efter något år, eftersom åtgärderna blir bättre över tid. Just det bör uppmuntras i framtida kampanjer, säger hon.
Hon hoppas också att resultaten kan inspirera fler att anpassa den egna täppan så att den blir mer gynnsam för insekter. Trädgårdar täcker ofta omkring trettio procent av markytan i städer och tätorter, så potentiellt kan trädgårdsägare som grupp bidra till städers biologiska mångfald i relativt hög utsträckning.
Viktigt att satsa på rätt åtgärder
– Men då krävs naturligtvis att rätt åtgärder görs. Våra resultat kan användas för att ge råd om vad man bör satsa extra på i sin trädgård för att faktiskt göra nytta, säger Anna Persson.
Studien har gjorts genom så kallad medborgarforskning, där privatpersoner själva rapporterat in vad de gjort för åtgärder i sina trädgårdar, och hur mycket insekter de sett. Totalt 3 758 personer svarade på forskarnas enkät.
En tredjedel av Sveriges biarter är idag rödlistade, vilket betyder att de är hotade.
– Situationen för bin och andra pollinatörer visar att åtgärder för att hjälpa dem är viktiga. Det är roligt att Naturskyddsföreningens kampanj har väckt så stort engagemang och att medborgarforskningen kan fortsätta bidra till ny kunskap inom forskningen, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.
Medborgarforskning och osäkerhet
Eftersom forskarna samlat in data via amatörers egna uppskattningar så finns det en stor osäkerhet i varje enskild datapunkt, säger Anna Persson, men betonar att man ändå kan vara trygga med resultaten då man fick in så många svar.
För att kontrollera hur väl uppskattningen av mängden pollinatörer fungerade bad forskarna även deltagarna att räkna antalet blombesökande insekter där de gjort åtgärder under tio minuter en solig dag i juli. Drygt 350 svar kom in och resultatet stämde mycket väl överens med de uppskattade mängderna.
– Vår studie kan dock vara drabbad av så kallad "förväntningsbias”. Det innebär att personer som gjort åtgärder och skapat mer artrika trädgårdar också förväntar sig att se fler insekter, och därmed riskerar att rapportera in ett för högt antal, säger Anna Persson.
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Sustainable Cities.
Text: Anna Maria Erling.
Om studien och kampanjen
Naturskyddsföreningens kampanj Operation: Rädda bina smygstartade år 2018 med att uppmana människor att sätta upp bihotell. År 2019–2021 tillkom fokus på att skapa blommande åtgärder i privata trädgårdar och marker. Omkring 11 000 svenskar deltog genom att registrera sig på föreningens hemsida.
På sensommaren 2020 kontaktades alla som registrerat sig av forskare från Lunds universitet. Via ett enkätverktyg erbjöds de att svara på frågor om vad de gjort för åtgärder samt uppskatta hur många pollinatörer som besökte deras äng eller plantering, eller som byggde bo i deras bihotell.
Totalt fick forskarna in 3 758 svar.
Naturskyddsföreningen har lett själva kampanjen och samlat in data via online-formulär. Kampanjen fortsätter, dock med fokus på andra typer av åtgärder för pollinatörer.