Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

FN:s klimatpanel: Världen måste agera nu

Översvämmad by i Indonesien. Foto.
Minst klimatanpassningar har gjorts där behovet och utsattheten är som störst, konstaterar FN:s klimatpanel. På bilden en by i distriktet Demak, Indonesien, som översvämmades 2020. Foto: Aji Styawan/Getty Images Climate Visuals Grant recipient.

På måndagen släppte Förenta nationernas klimatpanel en ny rapport om hur klimatförändringen slår mot natur och människor världen över, och om nödvändigheten av anpassning. Enligt forskarna lever mer än tre miljarder människor i miljöer där man är extra sårbara för förändringen, och detsamma gäller många arter. De som är mest utsatta, kommer att drabbas hårdast, slår forskarna fast.

I rapporten understryker forskarna hur samhället och naturen i ökande omfattning påverkas av klimatförändringen, och utfärdar en kraftfull varning för vad som händer om inte världen agerar nu.

– Vi upplever och påverkas redan av klimateffekter och de kommer att bli alltmer aktuella vid 1,5 graders global uppvärmning och än mer så vid ännu högre uppvärmningsnivåer. Genom anpassning kan en del av dessa effekter lindras, men ju mer jorden värms upp, desto svårare blir sådan anpassning, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Lunds universitet, och Sveriges kontaktperson för FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI).

Det närmaste årtiondet avgörande

Ökad förekomst av värmeböljor, översvämningar och torka påverkar redan idag vissa växter och djur på gränsen till vad de klarar av att anpassa sig till. Extremväder har också lett till att miljontals människor, särskilt i Afrika, Asien, Central- och Sydamerika och på små öar, riskerar akut mat- och vattenbrist. Värmeböljor slår också mot mångas hälsa. Forskarna lyfter fram behovet av klimatanpassning som betydligt mer akut än i tidigare rapporter, och menar att de åtgärder vi vidtar det närmaste årtiondet är mycket viktiga för vår framtida sårbarhet.

Att det finns möjligheter att minska effekterna av klimatförändringen genom anpassning tillhör ljuspunkterna i rapporten. Forskarna lyfter bland annat hur värnandet av naturen och dess ekosystem kan bidra till att lindra effekterna. Andra aspekter som betonas är hur klimatåtgärder och hållbar utveckling kan växelverka, och leda till synergier. Men det finns ett stort globalt gap när det gäller åtgärder. Där behovet är som störst, sker oftast minst.

– De som är mest utsatta riskerar att drabbas hårdast. Rapporten framhåller särskilt att klimatförändringen, biologisk mångfald och andra aspekter av hållbar utveckling inte kan ses som separata frågor, utan hör ihop, säger Markku Rummukainen.

Finns en gräns för vad som kan räddas

Samtidigt tar rapporten upp att det finns gränser för hur långt vi kan skydda oss genom klimatanpassning. Redan idag har oåterkalleliga skador uppstått på grund av klimatförändringen. Beroende på graden av uppvärmning konstaterar forskarna att klimatförändringen med hög säkerhet kommer leda till ett flertal allvarliga risker för människor och natur inom bara några årtionden.

– Med en fortsatt temperaturhöjning kan en anpassning gradvis bli omöjlig i allt fler ekosystem och samhällen, med stora konsekvenser som följd. I synnerhet om den övergripande utvecklingen inte blir mer hållbar så ökar sårbarheten, och klimateffekterna slår värre mot allt fler, säger Markku Rummukainen.

Text: Anna Maria Erling.


Rapporten Klimat i förändring 2022: Effekter, anpassning och sårbarhet

FN:s klimatpanel IPCC ger vart sjätte till vart sjunde år ut en serie rapporter. Delrapporten Klimat i förändring 2022: Effekter, anpassning och sårbarhet ingår i IPCC:s sjätte kunskapsutvärdering (AR6, 6th Assessment report). IPCC gör ingen egen forskning, utan rapporten är en sammanställning av ny forskning från hela världen som kommit under de senaste åren.

I början av april kommer ytterligare en rapport som berör utsläppsminskningar och frågeställningar kring teknik, energi, markanvändning, transporter, industri, infrastruktur, styrmedel, ekonomi, med mera. I september kommer slutligen en sammanfattande syntesrapport som även inkluderar den rapport som IPCC släppte i augusti förra året.

Rapporterna, som sammanfattar det globala kunskapsläget, utgör underlag för beslutsfattare med flera.