Genetiken bakom färgsprakande murödlor
Nathalie Feiner, forskare i evolutionsbiologi, ska fördjupa sig i parallell evolution hos sex arter av murödlor i Medelhavsområdet. Genom att analysera generna hos de olika reptilarterna ska hon bringa klarhet i varför ödlorna – som alla härstammar från en oansenlig brun ödleart – har utvecklat en liknande, sprakande färgdräkt helt oberoende av varandra. Under fem år ska Nathalie Feiner tillsammans med ett forskarteam genomföra fältresor, sätta upp avelsgrupper och utföra avancerade laboratorieanalyser, bland annat med gensaxtekniken CrispR-Cas9. Allt för att gå till botten med frågan varför evolutionen så träffsäkert kombinerar liknande färger, former och beteenden gång på gång. Nathalie Feiner kommer att fördjupa sig i en specifik celltyp – neural crest – som bildas i det tidiga embryot och som kan vara förklaringen till varför de olika murödlearterna evolverar parallellt.
– På lång sikt kommer min forskning att avslöja hur utvecklingsbiologin sätter spelreglerna som avgör vad evolutionen kan åstadkomma, säger Nathalie Feiner.
Nyskapande mikroskop
Pablo Villanueva Perez, biträdande lektor i synkrotronljusfysik, ska utveckla ett helt nytt röntgenmikroskop för att bättre kunna studera och filma olika material i 3D. Idag görs detta med mikrotomografi (μCT) genom att bestråla ett roterande prov med röntgen så att det träffas från olika håll. De senaste åren har tekniken – som bland annat används inom fysik, biologi och medicin – förfinats i takt med att röntgenkällorna, detektorerna och 3D-algoritmerna blivit bättre. Men ett problem kvarstår: Proverna måste fortfarande roteras, vilket kan leda till att de skadas eller i värsta fall förstörs. Därför ska Pablo Villanueva Perez, tillsammans med ett forskarteam, utveckla ett nytt röntgenmikroskop som inte kräver roterande prover. Detta ska göras genom att klyva och manipulera röntgenstrålar till en mängd vinklade ljuskällor som belyser proverna samtidigt.
– Jag kommer att använda det nya mikroskopet för att studera fundamentala processer i cellulosa, som är ett förnyelsebart material. Den här tekniken kommer att öppna oanade möjligheter. Min förhoppning är att på sikt få fram ett miljövänligt material som kan ersätta plast, säger Pablo Villanueva Perez.
100 miljoner till Lunds universitet
Europeiska forskningsrådet främjar forskardriven forskning av hög kvalitet inom alla vetenskapliga områden. ERC Starting Grant riktar sig till unga forskare som är redo att starta en oberoende forskning och omfattar för närvarande cirka 1,5 miljoner euro under en femårsperiod. I år får 436 europeiska forskare dela på 677 miljoner euro. Sex forskare vid Lunds universitet får startbidrag på sammanlagt nästan 100 miljoner kronor.
Text och foto: Johan Joelsson.