Stjärnförsöket är ett massexperiment och bygger på begreppet citizen science, det vill säga att allmänheten bidrar med datainsamling till forskning.
– Vi vill få ut en massa skolelever, lärare, scouter, pensionärer och andra att titta på himlen och räkna hur många stjärnor som syns. Ambitionen är att få in 100.000 observationer, säger Urban Eriksson, verksam på Nationellt resurscentrum för fysik vid Lunds universitet.
Utrustningen är okomplicerad och tekniken enkel. Allt man behöver är en pappersrulle att kika genom, en kompass för att ha koll på väderstrecken och en gradskiva så att man riktar pappersrullen i rätt vinkel mot stjärnhimlen. Rullen behöver inte ha någon specifik storlek eftersom metoden bygger på det relativa måttet mellan rullens längd och diameter. En vanlig hushållsrulle ger lagom stor yta för stjärnräknandet, konstaterar Urban Eriksson. Och gradskivan skriver man lätt ut på projektwebben.
Folkbildande vetenskapskommunikation
I grund och botten handlar satsningen om folkbildande vetenskapskommunikation. Projektet vill få människor att bli mer medvetna om omfattningen av ljusföroreningar. Genom att räkna stjärnor kan man lätt få fram ett mått på hur stor ljusföroreningen är på just den plats man befinner sig.
Människans användning av konstgjort ljus har förändrat miljön på stora delar av jordklotet. Vetenskapliga studier visar på negativa effekter hos djur och växter, men även på människors hälsa och välbefinnande.
– Vi måste jobba med att få rätt belysning på rätt ställe i samhällsplaneringen, säger Urban Eriksson.
En nylanserad app, som heter Stjärnförsöket, används för insamlingen av alla data som ska ske det kommande året. När deltagarna rapporterar in sina data får de direkt feedback i form av en uträkning kring dels hur stor ljusföroreningen är där man befinner sig, dels antalet stjärnor man kan se totalt sett över hela himlavalvet på just den platsen. Dessutom kan man på en karta se resultatet av andra personers observationer runtomkring.
Direkt feedback
Att få direkt feedback, samt att få en egen upplevelse av en aktivitet, gör människor mer motiverade att ta till sig kunskap, konstaterar Urban Eriksson som är inriktad på just didaktikforskning inom fysik och astronomi.
Under våren riktar sig projektet i första hand till skolor och olika föreningar. Under hösten blir det fokus på allmänheten. I slutändan kommer även en populärvetenskaplig rapport och en vetenskaplig artikel baserad på satsningen.
Text: Lena Björk Blixt