Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Jakten på den försvunna dinosaurien

Någonstans i det övergivna kalkbrottet i nordöstra Skåne gömmer sig skelettet efter en 84 miljoner år gammal dinosaurie. Det är en grupp geologer övertygade om. Efter att ha hittat ett flertal tänder har den ­osteologiska skattjakten intensifierats.
Tre män tittar ner i lådor som innehåller sand. Foto.
Tord Engfors, Anders Lindskog och Johan Pettersson har silat tonvis med sand i sin jakt efter den gömda Vinslövs­dinosaurien. Foto: Johan Joelsson.

Septembersolen gassar över det vidsträckta kalkbrottet utanför skånska Vinslöv. På en liten avsats nära en azurfärgad damm står de båda geologiforskarna Anders Lindskog och Johan Pettersson med finmaskiga metalltråg och silar så att sanden ryker. En svettpärla tränger fram i Anders Lindskogs panna när han sätter sig ner på huk och börjar undersöka innehållet som fastnat i silen. Nej. Det mystiska fragmentet var ingen ny dinosaurietand, bara en bit koprolit, fossilerad avföring.

Men tack och lov återstår det ofantligt mycket sand att gräva ut. För någonstans ligger det – skelettet efter en dinosaurie som levde här under kritaperioden. Då, för 84 miljoner år sedan, såg landskapet radikalt annorlunda ut. Platsen där forskarna står och fossilsilar var en skärgård med medelhavsklimat. Dinosaurien de letar efter dog på stranden, svällde upp i hettan och flöt sedan ut i vattnet och begravdes på havsbottnen.

En hand håller i en skål med små föremål i. Foto.
Fyndburken är en paleontologisk gottepåse som innehåller fossilerade spår efter hajar, havssköldpaddor och krokodiler. Foto: Johan Joelsson.

– Det är lite som att dyka ner i Östersjön och leta efter en förhistorisk älg! Men eftersom vi har hittat ett dussintal dinosaurietänder är vi övertygade om att det någonstans här gömmer sig ett helt skelett, säger Anders Lindskog.

Kalkbrottet har länge varit intressant för geologer. Landskapet är en del av den så kallade Kristianstadsbassängen – en av få platser i Sverige där det är möjligt att hitta spår från kritaperioden. I 200 år har kalkgropen utanför Vinslöv lockat både geologiforskare och amatörpaleontologer. En av dem är Tord Engfors från Kristianstad. Sedan millennieskiftet har han spenderat tusentals arbetstimmar i kalkbrottet med sin sil och sina stenhuggarverktyg. Det är han som har gjort några av de spektakulära tandfynden.

– Det här är en väldigt meditativ syssla. Att det jag gör även kan vara av intresse för forskarna och universitetet är också väldigt roligt, säger Tord Engfors.

Två män vid ett kalkbrott. Den ena mannen tittar ner i en låda och den andra mannen håller i en spade. Foto.
Det övergivna kalkbrottet lockar både nattbadare och dinosauriejägare. Foto: Johan Joelsson.

Plötsligt ropar Johan Pettersson till. Han tror sig ha funnit något intressant. Men efter närmare analys visar det sig att det inte var något benfragment från en dinosaurie.

– Det gäller att ha tålamod. Sök som satan och du skall till slut finna, säger han och ler.

Han lägger ifrån sig silen och tar upp en liten plastburk som innehåller fynd efter bland annat havssköldpaddor, hajar och krokodiler. Det är en svindlande tanke att den göingska gropen en gång varit hem för urtidsdjur. Johan Pettersson tar en klunk vatten och låter blicken glida över det karga landskapet.

– Vår mystiska dinosaurie var en av flera arter som levde här. Den var släkt med den mer kända Triceratops och var en rätt lustig skapelse. Man skulle kunna beskriva den som en blandning av ko, ödla, får och papegoja, säger Johan Pettersson.

En man håller en liten hajtand mellan tummen och pekfingret. Foto.
Johan Pettersson visar upp en hajtand. Foto: Johan Joelsson.

Han ställer ifrån sig fyndburken, öppnar en påse ostbågar och slår sig ner på marken bredvid Anders Lindskog och Tord Engfors. Det susar från den intilliggande vägen. På avstånd hörs hundskall och fågelsång. Dinosauriejägarnas samtal kommer in på de svindlande tidsperspektiven.

– Till och med jag som dagligen jobbar med det här har svårt att föreställa mig tidsrymderna. Människan som art har funnits i knappt en halv miljon år. Och dinosaurien som vi letar efter är så oerhört mycket äldre än så, säger Anders Lindskog.

Text: Johan Joelsson.

Senaste nyheter

2020-10-26

Oklart hur växande mängd nanoplast påverkar natur och människor

Oklart hur växande mängd nanoplast påverkar natur och människor
2020-10-26

Ett gammalt pollenfrö kan förutsäga morgondagens klimat

Ett gammalt pollenfrö kan förutsäga morgondagens klimat
2020-10-26

Ny metod kan utvärdera läkemedel mot Alzheimers

Ny metod kan utvärdera läkemedel mot Alzheimers
2020-10-02

Forskning på galaxer och flyttfåglar får mångmiljonbelopp

Forskning på galaxer och flyttfåglar får mångmiljonbelopp
2020-09-28

Stort intresse för nytt naturvetenskapligt basår

Stort intresse för nytt naturvetenskapligt basår

Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet
Besöksadress: Sölvegatan 27, Lund
E-post: kansli [at] science [dot] lu [dot] se

Om webbplatsen

Tillgänglighetsredogörelse