Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Forskning på galaxer och flyttfåglar får mångmiljonbelopp

En galaktisk tidsresa genom Vintergatans historia och flyttfåglars övermänskliga krafter. Det är två spännande forskningsprojekt som snart kan starta vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet, tack vare en mångmiljonsatsning från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Galax. Foto.
Ett av projekten som får anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse syftar till att förstå hur det gick till när vår egen galax Vintergatan bildades. Bild: Europeiska sydobservatoriet (ESO).

Tidsresa genom Vintergatan

De två Lundaastronomerna Sofia Feltzing och Oscar Agertz ska tillsammans med samarbetspartners i Storbritannien och USA använda en galaktisk tidsmaskin. Syftet är att förstå hur det gick till när vår egen galax Vintergatan bildades.

Den galaktiska tidsresan görs med hjälp av avancerade datorsimuleringar som kommer att ta forskarna med på en virtuell resa genom Vintergatans historia. Observationer av Vintergatans stjärnor ska jämföras med simuleringarna för att göra dessa så realistiska som möjligt. Projektet får drygt 20 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och har beviljats 45 miljoner simuleringstimmar vid den europeiska infrastrukturen PRACE (Partnerskap för avancerade beräkningar i Europa).

Forskarvärlden har de senaste årtiondena lärt sig mer och mer om hur galaxer bildas, men det finns fortfarande många obesvarade frågor. Exempelvis förstår man inte varför vissa spiralgalaxer slutar att producera nya stjärnor medan andra, som Vintergatan, fortsätter att skapa nya stjärnor. Med en ökad förståelse för Vintergatans historia kan forskarna få ny kunskap om galaxbildning i allmänhet.

– Det är en stor utmaning för modern astrofysik att förstå hur galaxer bildas och utvecklas. En särskilt spännande möjlighet är att försöka få fram vilka delar av Vintergatan som har formats vid vilken tid, säger Sofia Feltzing och Oscar Agertz.

Flyttfåglar förses med ny teknik

Biologiprofessor Anders Hedenström får cirka 23 miljoner kronor för att ta ett helhetsgrepp på de faktorer som påverkar flyttfåglar och deras flygning från en del av världen till en annan. Projektet löper över fem år och görs tillsammans med kollegorna Christoffer Johansson och Susanne Åkesson.

För fåglar kostar det mycket energi att flyga. Därför är det extremt viktigt att de använder energin så effektivt som möjligt. När exempelvis myrspoven på en vecka flyger 11 000 kilometer utan att landa, från Alaska till Nya Zeeland, är det ett kraftprov som enligt Anders Hedenström motsvarar om en människa skulle springa 1 200 maratonlopp i sträck. Utan att stanna och utan att äta.

För att förstå hur fåglar klarar detta ska forskarna bland annat studera aerodynamiken, vingarnas arbete, hur effektivt de omvandlar energi till transport, och om rutten på väg till övervintringsplatsen är optimal eller ej. Forskarna använder den allra senaste tekniken i projektet. Nya mikrodataloggar har tagits fram som registrerar acceleration, lufttryck och position. Forskarna ska också utveckla skräddarsydda dataloggar som ska kunna registrera aktiviteten i luften och vilka kostnader som fåglar får betala när de flyttar, exempelvis energin som går åt.

– Med det här verktyget kommer vi även att kunna identifiera faktorer som förklarar varför många flyttfåglar har minskat i antal, både i Europa och i Nordamerika. Vi ska också på ett bättre sätt än idag kunna förutsäga ändrade flyttningsmönster vid klimatförändringar, säger Anders Hedenström.

Växters överlevnadsförmåga

Naturvetenskapliga fakulteten får dessutom ytterligare en del av kakan i årets anslagsomgång från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det gäller växtfysiologen Allan Rasmusson som tillsammans med Vivi Vajda, vid Naturhistoriska riksmuseet, ska studera växters överlevnadsstrategier – på dinosauriernas tid och idag.

Genom att undersöka mikro- och nanostruktur hos fossila växter ska projektet ge svar på hur dessa skiljer sig ifrån, men även liknar, dagens växter. Forskarna kommer speciellt att fokusera på växternas överlevnadsförmåga i samband med katastrofala miljöförändringar och massutdöenden. Projektet kan leda till ökad förståelse för hur pågående klimatförändringar påverkar växterna och därmed våra livsförhållanden.

Projektet, som leds av Vivi Vajda, får närmare 29 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Text: Lena Björk Blixt

Senaste nyheter

2020-10-26

Oklart hur växande mängd nanoplast påverkar natur och människor

Oklart hur växande mängd nanoplast påverkar natur och människor
2020-10-26

Ett gammalt pollenfrö kan förutsäga morgondagens klimat

Ett gammalt pollenfrö kan förutsäga morgondagens klimat
2020-10-26

Ny metod kan utvärdera läkemedel mot Alzheimers

Ny metod kan utvärdera läkemedel mot Alzheimers
2020-10-02

Forskning på galaxer och flyttfåglar får mångmiljonbelopp

Forskning på galaxer och flyttfåglar får mångmiljonbelopp
2020-09-28

Stort intresse för nytt naturvetenskapligt basår

Stort intresse för nytt naturvetenskapligt basår

Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet
Besöksadress: Sölvegatan 27, Lund
E-post: kansli [at] science [dot] lu [dot] se

Om webbplatsen

Tillgänglighetsredogörelse