Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Forskare studerar molnens inverkan på klimatet

Till skillnad från många andra stör sig Vaughan Phillips varken på regnmoln, åskoväder eller sprakande blixtnedslag en ledig sommardag. Tvärtom! Den brittiske forskaren har vigt sitt liv åt att förstå hur isbildnings­processer i moln påverkar livet på jorden.
Moln sedda från ovan i soluppgång. Foto.
Isbildningsprocesser i moln påverkar livet på jorden. Foto: Dominik Schroder/Unsplash.

Förutom ett svagt kvittrande är det alldeles stilla i aerosollabbet på Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Slangar och sladdar löper i ett virrvarr längs väggar och tak. Från små fönster strömmar ett blekt vårljus och i ett bås står en bur med zebra­finkar som ingår i ett pågående experiment. Längst in i en hörna sitter två män framåtböjda över en avancerad apparat. Framför dem ligger en liten platta med vattendroppar som i jämn takt ska frysas ned till minus 35 grader. En systemkamera tar regelbundet bilder på dropparna som innehåller olika aerosolprover. Syftet med experimentet är att se vid vilka temperaturer olika partiklar som finns i atmosfären fryser. Något som kan ge viktiga nycklar till hur isbildningen i moln går till och hur denna process påverkar klimatet.

En person gör ett experiment i laboratorium. Foto.
Jonas Jakobsson förbereder ett experiment där vattendroppar i jämn takt ska frysas ned till ­minus 35 grader, för att se vid vilka temperaturer som olika partiklar som finns i atmosfären fryser. Foto: Kennet Ruona.

Genom att mata in resultaten i modeller blir det bland annat möjligt att få svar på hur mycket solstrålning som tack vare molnen reflekteras tillbaka till rymden, något som bidrar till att kyla ned jorden och dämpa den globala uppvärmningen. Jonas Jakobsson, postdoktor i kärnfysik, rättar till kamerans inställningar medan Vaughan Phillips, lektor i naturgeografi och ekosystemvetenskap, lägger pannan i djupa veck. Att den brittiske forskaren snöat in på moln är ingen slump. Redan som barn, i en grön Londonförort, brukade han spendera ljumma sommarkvällar med att betrakta och beundra regnmolnen som gled förbi på himlavalvet.

– Jag har alltid känt mig hemma när det regnat, åskat och blixtrat. När jag började studera fysik slogs jag av att det fanns stora kunskapsluckor kring dessa fenomen. Eftersom jag har en bakgrund inom miljörörelsen ville jag borra djupare i frågor kring hur molnen påverkar den globala uppvärmningen, säger Vaughan Phillips.

Forskning på flera ben

Hans forskning står idag på flera ben. Dels handlar det om att undersöka hur isbildningen i så kallade blandfasmoln – moln som innehåller både is och vätska – går till. Det gör han bland annat genom att studera hur luftburna partiklar påverkar denna process. Luftföroreningar kan ändra koncentrationen av ispartiklar i molnen, vilket kan få konsekvenser för livet på jorden. Proverna som analyseras i labbet är hämtade från universitetets forskningsstation i Hyltemossa samt från trafikknuten Dalaplan i Malmö. Men det är inte bara lokala prover som Vaughan Phillips arbetar med. I ett labb på Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap sitter postdoktorn Sachin Patade vid ett elektronmikroskop och studerar partiklar från en forskningsresa till Amazonas.

– Under tre veckor arbetade jag i ett 80-meterstorn beläget i en orörd del av regnskogen och samlade in partiklar från bland annat bakterier, svamp och pollen. Nu ska vi undersöka deras fryspunkter och mata in resultaten i våra molnmodeller som kan hjälpa oss att förstå processer i atmosfären, säger Sachin Patade.

Manipulerar åskväder

En annan del av Vaughan Phillips forskning handlar om att verifiera de moln­modeller som han själv utvecklat. Det gör han genom att simulera åskväder som ­observerats under fältkampanjer. I ett fall ­arbetar Vaughan Phillips med data som samlades in under en storm i Colorado för tjugo år sedan, då ett bepansrat specialflygplan flög genom molnen och registrerade iskoncentrationen medan markbaserade nätverk övervakade blixtnedslagen i 3D.

– Under molnfysikens barndom inträffade en rad olyckor där forskningsflygplan störtade, men sedan dess har säkerhets­föreskrifterna skärpts avsevärt, säger Vaughan Phillips.

Två personer tittar på en datorskärm i ett laboratorium. Foto.
Vaughan Phillips och Sachin Patade studerar uppförstorade svamp­partiklar från Amazonas. Foto: Kennet Ruona.

Han lutar sig fram över bordet och betraktar en av de uppförstorade svamp­partiklarna från Amazonas som hans kollega Sachin Patade fått upp på datorskärmen. Sedan reser han sig, går fram till fönstret och blickar upp mot Lundahimlen som den här dagen är täckt av stora, blomkålsliknande cumulusmoln.

– Vissa tycker det är lite lustigt att jag arbetar med moln, speciellt mulna somrar. Men människor blir ofta väldigt intresserade när jag väl börjar berätta. Väder är ett ämne som många svenskar engagerar sig i och kan relatera till, säger Vaughan Phillips och ler.

Text: Johan Joelsson

Senaste nyheter

2020-06-25

Nytt verktyg ska öka jämställdheten inom marin forskning

Nytt verktyg ska öka jämställdheten inom marin forskning
2020-06-11

Fågelmatning hjälper honor mer än hanar

Fågelmatning hjälper honor mer än hanar
2020-06-10

Forskningscenter för fysikdidaktik ska sätta Lund på kartan

Forskningscenter för fysikdidaktik ska sätta Lund på kartan
2020-05-29

Forskare studerar molnens inverkan på klimatet

Forskare studerar molnens inverkan på klimatet
2020-05-18

Vanligt socker har stor potential som kontrastmedel vid detektering av Alzheimers sjukdom

Vanligt socker har stor potential som kontrastmedel vid detektering av Alzheimers sjukdom

Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet
Besöksadress: Sölvegatan 27, Lund
E-post: kansli [at] science [dot] lu [dot] se

Om webbplatsen

Tillgänglighetsredogörelse