Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Mångmiljonregn till forskning om universums födelse

Hur såg universum ut precis efter Big Bang? Nu får två forskare vid Naturvetenskapliga fakulteten drygt 26 miljoner kronor för ett projekt som sätter fokus på universums födelse, närmare bestämt den mikrosekund då tillvaron enbart bestod av flytande plasma.
Peter Christiansen och Leif Lönnblad. Foto: Hampus Nilsson
Peter Christiansen och Leif Lönnblad. Foto: Hampus Nilsson

Projektet får ekonomiskt stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och handlar om hur universum såg ut i den absoluta begynnelsen, det vill säga precis efter själva födelseögonblicket. Det aktuella tidsomfånget är svindlande kort – enbart en mikrosekund. Universum befann sig då i ett tillstånd som brukar kallas kvarkgluonplasma. Temperaturen och tätheten av partiklar i detta plasma var obeskrivligt hög.

Inga atomer hade hunnit bildas utan istället anses plasmat ha bestått av fria kvarkar och gluoner, alltså sådana partiklar som sedan blev ingredienser i atomkärnorna. Enligt gängse teori var hela tillvaron under denna första mikrosekund bokstavligt talat flytande; plasmat uppförde sig som en vätska.

Peter Christiansen, docent vid Fysiska institutionen, får drygt 26 miljoner kronor för sitt projekt som går ut på att ta reda på mer om kvarkgluonplasmat. Detta ska han göra i nära samarbete med lundakollegan Leif Lönnblad, professor vid Institutionen för astronomi och teoretisk fysik. Projektet genomförs med hjälp av partikelkollisioner på partikelfysiklaboratoriet CERN utanför Genève i Schweiz.

– På CERN kolliderar blykärnor med varandra i nära ljusets hastighet, och under ett kort ögonblick produceras temperaturer och partikeltätheter som liknar det tillstånd som universum var i en mikrosekund efter Big Bang, säger Peter Christiansen.

Själva plasmat som skapas i experimenten på CERN går inte att se, men med hjälp av detektorer som omger kollisionspunkten i laboratoriet kan forskarna mäta tusentals partiklar som bildas när plasmat svalnat. Genom att analysera dessa partikelmätningar går det att få fram information om själva plasmat. Det aktuella projektet som Christiansen och Lönnblad ska driva handlar om att förbättra de beräkningsmodeller som används.

– Vi ska utarbeta nya metoder för att analysera både proton- och blykollisioner. Det kommer att ge oss helt nya verktyg för att analysera kvarkgluonplasmat och i slutänden förhoppningsvis lära oss mer om hur universum såg ut i födelseögonblicket, säger Peter Christiansen.

På Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses webbplats finns information om samtliga projekt som nu får pengar ur 2017 års anslagsomgång.

Lena Björk Blixt

Senaste artiklar

2017-10-20
Unik kartläggning: Mer järn i sjöar gör dem bruna
Unik kartläggning: Mer järn i sjöar gör dem bruna
2017-10-17
Välbevarad sköldpadda avslöjar fossilt solskydd
Välbevarad sköldpadda avslöjar fossilt solskydd
2017-10-17
Därför hittar djuren hem
Därför hittar djuren hem
2017-10-16
Hög risk för nya utbrott av kräftpest
Hög risk för nya utbrott av kräftpest
2017-10-16
Doftämnen kan stoppa barkborrens angrepp
Doftämnen kan stoppa barkborrens angrepp