Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Dekanbrev

Dekanbrevet skickas ut till alla anställda via e-post en gång i månaden. I dekanbrevet kommenterar naturvetenskapliga fakultetens ledning aktuella händelser och ger löpande sin syn på angelägna frågor.

Februari 2017
 
Hej,

Det är i senaste laget att önska god fortsättning på det nya året, men det gör jag ändå!
 
Detta är kanske inte heller något nytt, men jag har kommit till insikt. Jag är en nörd. Jag tycker kemi är roligt. Hur kunde det sluta så för en ung man med ambitioner att bli molekylärbiolog? Tja, det är en lång historia som egentligen började med en spindel, men den får vi ta en annan gång. Dock är jag glad för att det blev som det blev. Som kemist kan jag bidra med kompetens i frågor som kan vara viktiga för samhället, och det känns fantastiskt när man inser att man kunnat lägga en pusselbit som medverkar till att lösa ett samhällsrelevant problem. I denna roll är det viktigt att bevara de grundläggande akademiska drivkrafterna, nyfikenhet och en önskan att förstå, men den akademiska friheten är under ständig attack. Nu kommer nya indikationer på att våra herrar vill ha en starkare styrning av universitetens verksamhet, cheferna ska peka med hela handen och bestämma vad forskarna ska studera. Initiativet kommer egentligen från industrisektorn, som ser att universiteten kostar samhället stora pengar och anser att akademin tydligare ska stå till industrins tjänst. Man slår dock in öppna dörrar, det har alltid funnits ett gott samarbete och vi har alltid hjälpt alla som kommit till oss med vetenskapliga problem. Men, jag tror att det vore ytterst olyckligt om man motiverar förändringar i denna riktning genom att underminera den akademiska friheten.
 
Samtidigt styrs vi som myndighet av en kontinuerligt ökande mängd lagar och regler. Man kan tycka vad man vill om dessa, men det är bara att gilla läget och följa dem. Det är tydligt att de som har till uppgift att kontrollera att vi följer lagar och regler, både internt och externt, lägger allt mer krut på detta och utdömer allt hårdare straff för de som inte gör allt enligt boken. Att man alltid gjort saker på ett sätt som inte längre är tillåtet kan vara en förklaring när man ertappas, men det är ingen ursäkt. Jag har sagt det förut men jag upprepar det för att det är så viktigt: genomför aldrig externa aktiviteter på era arbetsplatser med hjälp av avgifter som tas in på personliga konton. Kontrollera alltid sådana aktiviteter med era ekonomer.
 
En relativt ny regel som kanske inte så många brytt sig om är att arbetsluncher ska deklareras som inkomst och att man ska betala skatt på dessa. Vi inledde tidigare fakultetens ledningsråd (möten mellan fakultetsledningen och prefekterna varannan vecka) med en gemensam arbetslunch då vi informerade om nyheter som LADOK, LUCRIS och annat som vi ville att alla skulle vara insatta i. För att följa de nya reglerna ändrades mötestiden till efter lunch, som alla därmed får fixa själva. I rektors ledningsråd (LUs ledning och dekanerna) har man dock behållit en arbetslunch som inledning av varje möte. För att följa reglerna har man en person anställd som anmäler samtliga lunchätare till Skatteverket, varpå varje enskild individ som ätit lunch ska skriva en reseräkning för att deklarera sin nya ”inkomst”. Jag är helt övertygad om att totalkostnaden för detta förfarande vida överstiger kostnaden för luncherna, och då vore det enklaste kanske att skippa alla arbetsluncher. Annars tillkommer oron för att man har glömt att skriva en reseräkning och blir kontaktad av Skatteverket.

 
Olov Sterner, dekan

 

Sidansvarig: